thumb|Cebuano-talande områden i Filippinerna
Cebuano (sebuano, sugbuanon, sugbuhanon eller sinugboanon) är ett västaustronesiskt språk inom språkgruppen bisaya. 2007 talades det av cirka 21 miljoner människor. Cebuano är även namnet på folket som har cebuano som modersmål, och det är den största folkgruppen på Filippinerna. Språket är huvudspråk i stora delar av centrala och södra Filippinerna och talas framför allt på öarna Cebu, Negros, Bohol och Leyte. Dessutom är det huvudspråket på stora delar av Mindanao.
Språkets grammatik och huvuddelen av ordförrådet är austronesiskt, men spanskan har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning räkneord – både spanska och austronesiska. Cebuano har en lång skrifttradition, tidigare baserad på en egen stavelseskrift men sedan Spaniens erövring av öarna på 1500-talet skriven med det latinska alfabetet.
Som folkligt talspråk och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på filipino och engelska även i områden där alla elever har cebuano som modersmål. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker.
Systematik Cebuano tillhör den centralfilippinska språkgruppen inom den malajopolynesiska grenen av den stora austronesiska språkfamiljen. Närbesläktade språk är till exempel waray-waray, bikol och tagalog, som alla talas i Filippinerna.
Det finns ett antal olika dialekter av cebuano, som ibland betraktas som separata språk. Till exempel på ön Bohol talas boholano, som skiljer sig påtagligt från den cebuano som talas på närbelägna Cebu, även om den ömsesidiga begripligheten fortfarande är god.
Skrift och fonologi Cebuano har 21 fonem. Sexton är konsonanter: p, t, k, (glottal klusil), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem vokaler: i, e, a, o, och u.
Traditionellt har cebuano skrivits med Baybayin-alfabetet, men idag används en delmängd av det latinska alfabetet, kallad Abakada, motsvarande de fonem som räknats upp ovan.
Vokaler Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem: , , och . Med introduktionen av spanska lånord expanderade vokaluppsättningen med och , även om och fortfarande är nära nog allofoner, liksom och , och används utbytbart i inhemska ord.
Konsonanter Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano. Klusiler (stoppkonsonanter) är alltid oaspirerade. Den velara nasalen (ng) används även i början av ord, i motsats till svenskans ng.
BilabialDentalPalatalVelarGlottal Nasal Klusil TonlösTonande Affrikata Flapp Lateral Approximant
Betoning Betoning kan vara betydelseskiljande, så att dápit med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan dapít med betoning på andra stavelsen betyder "nära".
Grammatik Cebuano är ett språk med grundordföljd VSO (verb subjekt objekt). Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att topikalisering av en komponent kan ske genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska, även om topikalisering normalt sker genom grammatiska markörer. Adjektiv och substantiv kopplas ihop med förbindelseordet nga, och kan stå i godtycklig ordning bara nga är mellan dem.
Substantiv
Substantiv i cebuano böjs inte, men kasusmarkörer läggs normalt till framför dem. Kasus fungerar dock på ett helt annat sätt i Cebuano än i svenska och de flesta andra europeiska språk. Cebuano kan analyseras som ett ergativt språk. Medan svenska skiljer på nominativ (subjekt) och ackusativ (objekt), skiljer istället ergativa språk mellan:
Ergativ: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb. Absolutiv: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt.
Men i Cebuano beror exakt vilka roller som olika kasusmarkörer indikerar också på hur verbet böjs. Olika verbformer tilldelar olika roller till absolutivt och ergativt markerade substantiv.
Det finns tre typer av kasusmarkörer: Kinsa (absolutiv) Tag-iya (ergativ och genitiv) Gitagan-an (oblik)
Kinsa används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.
Tag-iya används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.
Gitagan-an-markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.
Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.
Nedan är en tabell med kasusmarkörer. Mga (uttalat []) är pluralmarkör.
KinsaTag-iyaGitagan-anallmänt singularangsasaallmänt pluralang mgasa mgasa mgaperson i singularsini*kangperson i pluralsila si/ silangnila ni/ nilang*kanila ni/ kanilang
Exempel:
Miabot si Manang Kcy. har-kommit Manang Kcy "Manang Kcy hae kommit."
Gwapo si Roland Christian. Snygg är Roland Christian. "Roland Christian är snygg."
Nakit-an ni Nicoy si Janx. såg Nicoy Janx "Nicoy såg Janx."
Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd. Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd "Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."
Hain ang mga libro? Var de där bok "Var är böckerna?"
To-a kang Williever ang yawe. Vid med Williever den nyckel "Williever har nyckeln."
Pronomen Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.
KinsaTag-iya (primär)1Tag-iya (modifierande)2Gitagan-anFörsta person singularakoakoa3nakokanakoAndra person singularikawimoha3nimokanimoTredje person singularsiya / syaiyaha /iyaniyakaniyaFörsta person plural inklusiv (jag & du)kitaatoa / atonatokanatoFörsta person plural exklusiv (jag & de)kamiamoa / amonamokanamoAndra person pluralkamoinyohaninyokaninyoTredje person pluralsilailahanilakanila 1 Det finns två varianter av tag-iya. De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet nga medan... 2 ... modifierande tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement. 3 Sista stavelsen bortfaller ofta.
När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:
KinsaTag-iya (primär)Tag-iya (modifierande)Gitagan-anFörsta person singularko1akokonakoAndra person singularkaimomonimoTredje person singularsiyaiyaniyaniyaFörsta person plural inklusivta2atonatonatoFörsta person plural exklusivmiamonamonamoAndra person pluralkamoinyoninyoninyoTredje person pluralsilailanilanila 1 När objektet är i andra person används ibland ta istället för ko. 2 När objektet är i andra person kan ta betyda första person singular.
Det inklusiva vi, kita, syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.
Det exklusiva vi, kamí, syftar på talaren och någon/några andra, men inte den tilltalade.
Exempel (notera skillnaden i verbformer, som styr vilken roll ett kinsa-pronomen har):
Misulat ko – "Jag skrev".
Gisulatan ko niya eller Misulat siya nako (beroende på om sändare eller mottagare är i fokus) – "Han/hon skrev till mig".
Akong ihatag niya – "Jag ska ge det till honom/henne".
Modifier tag-iya-pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ett modifier tag-iya-pronomen men föregår då det ord de bestämmer.
Ang balay nako / Ang akong balay – "Mitt hus".
Wala tay bugas – "Vi (du och jag) har inget ris".
Wala miy bugas – "Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris".
Pronomen i cebuano är könsneutrala; siyá betyder alltså både han och hon.
Demonstrativa pronomen KinsaTag-iyaGitagan-an1Närmast talaren (det här)kiri, (ri)2iringariNära talaren och den tilltalade (det här)kini, (ni)ininganhiNärmast den tilltalade (det där)kana, (na)ananganhaLångt bort från bådakadto, (to)atongadto
1 Formen med nga- kan ersättas med di- så att ngari, nganhi, nganha, ngadto blir diri, dinhi, dinha, didto. 2 Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.Exempel:
Unsa ni? Vad detta? "Vad är det här?"
Kinsa nang tawhana? Vem den där man? "Vem är den där mannen?"
Gikan ni Pedro ning sulata. Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev "Det här brevet är från Pedro."
Mangaon sila didto. Ska-äta de där-borta "De ska äta där."
Mikaon ana ang bata. Åt det där det barn. "Barnet åt det där."
Verb Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet. Verben har affix som kan ange fokus, aspekt, modus, och annat, men däremot inte direkt tempus som vi är vana vid.
Aspekt Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus. Imperativ används för uppmaningar, ungefär som i svenska. Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn: incepted och incepting.
imperativ aspekt - för uppmaningar. incepted aspekt - handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas. incepting aspekt - handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. futurum och vanemässigt upprepade handlingar.
Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:
Förfluten tid 1. Jag åkte till Europa.Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:Miadto ko sa Uropa .2. Äntligen hittade jag dig,Handlingen påbörjades i det förflutna, på cebuano:Nakaplagan ra gyud ta ka.Pågående handlingar 1. Jag går (håller på att gå) till köket.Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:Nagpadulong ko sa kusina.2. Peter hittar Miriam.Handlingen påbörjades innan yttrandet sades:Nakaplagan ni Pedro si Miriam.Exempel på "INCEPTING" ASPEKT
Framtida handlingar 1. Jag kommer att återvända till jul.Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:Mobalik ko karong Pasko.2. Hon kommer att hitta dig.Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:Iya kang makit-an.Vanemässiga handlingar 1. Hon går till stranden varje morgon.Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:Moadto siya matag buntag sa baybayon.2. Han hittar alltid henne där.Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igenKanunay siya niyang makaplagan didto. Fokus Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens tema, det som topikaliserats i meningen genom att ges absolutivt kasus.
Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.
um-verb Former:
imperativ incepted incepting wala-bas -(um)- mi- mo- mo-
Funktion: den här formen används i följande två fall: man betonar att händelsen är momentan man betonar att händelsen är en medveten handling Tema: den som utför handlingen.
pag-verb imperativ incepted incepting wala-bas pag- nag- mag- mag-
Funktion: uttrycker handlingar som: pågår ett tag inte nödvändigtvis är medvetna
Tema: den som utför handlingen.
pang-verb imperativ incepted incepting wala-bas pang- nang- mang- mang-
Funktion: pluritiv form av um-verb. Tema: den som utför handlingen.
ka-verb imperativ incepted incepting wala-bas ka- na- ma- ma- Funktion: om förändringar. Tema: det som förändras.
magka-verb imperativ incepted incepting wala-bas none nagka- magka- magka-
Funktion: om långsamt fortskridande förändringar. Tema: den som förändras.
Reciproka verb imperativ incepted incepting wala-bas pag-in-ay nag-in-ay mag-in-ay mag-in-ay Funktion: ömsesidiga handlingar. Tema: minst två personer/saker som gör något ömsesidigt mot varandra.
on-verb imperativ incepted incepting wala-bas -a gi- -on -a
Det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer.
an-verb imperativ incepted incepting wala-bas -i gi-an -an -i
Det indirekta objektet är oftast tema.
i-verb imperativ incepted incepting wala-bas i- gi- i- i-
Det använda instrumentet är ofta tema.
Modus Det finns tre modus i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.