Västerviks Ishockeyklubb är en svensk ishockeyklubb baserad i Västervik i Småland. Västerviks IK eller i folkmun endast VIK, etablerades den 28 april 1971 när Västerviks AIS lade ner sin ishockeyverksamhet. Klubben spelar sina hemmamatcher i LF-Arena, vilket man gjort sedan 1984. År 2021 rankade Hockey Archives klubben som den 115:e bästa i Europa.
Klubben har fostrat flera spelare som har tagit sig till SHL, bland andra Mikael von der Geest, Ragnar Karlsson, Emil Andrae, Adam Åhman, Fredrik Johansson och bröderna Niklas och Marcus Eriksson.
Västervik IK spelade i Hockeyallsvenskan mellan 2016 och 2024. Klubben blev degraderade till Hockeyettan inför säsongen 2024/2025 efter att ha förlorat Play-out spelet mot Östersund. VIK åkte ur Hockeyallsvenskan även säsongen 2022/2023 men räddades då kvar i Allsvenskan då Vita Hästen gick i konkurs och tvingades börja om i Division Tre. miniatyr|Västervik (vita tröjor) vid en bortamatch i Upplands Bilforum Arena mot Almtuna IS (röda tröjor), januari 2022.
Historia
1971: Bakgrund och etablering Västerviks Ishockeyklubb bildades den 28 april 1971. Sedan IFK Västervik lade ner sin ishockeyverksamhet 1964 var Västerviks AIS den enda ishockeyklubben i staden. Västerviks AIS bedrev även fotboll och många av dess medlemmar ville att klubben enbart skulle satsa på den verksamheten, då de ansåg att hockeyn var en för dyr sport att driva. När väl Västerviks AIS började diskutera om nedläggning av sin ishockeyverksamhet blev detta en signal till ett antal ishockeyvänner i staden, som inte tyckte att Västervik, som redan hade starka ishockeytraditioner, skulle vara utan ett ishockeylag. Västerviks AIS beslutade på ett medlemsmöte våren 1971 att lägga ner ishockeyn.
Inte långt därefter hade en ny ishockeyklubb i staden vaknat till liv, men denna gång med namnet Västerviks Ishockeyklubb (VIK). Gunnar Thelin utsågs till klubbens allra första ordförande och Sven-Åke Ohlsson till klubbens första tränare. Per-Olof Nilsson var lagledare men blev senare under debutsäsongen ersatt av Sven-Åke Lindblad.
Västerviks IK andades optimism i staden inför seriestarten. Fyra etablerade nyförvärv kunde presenteras. Dessa var Lennart Lindqvist från Troja Ljungby, Bertil Berggren och Göran Carlsson från Nybro, samt Tommy Carlsson från Malmö FF. VIK gjorde några bra träningsmatcher, bland annat seger borta i DM mot Vimmerby med 6–3. Första träningsmatchen inför hemmapublik innebar en storseger 11–1 mot Hultsfred. Seriespelet i Division 2 inleddes borta mot Boro Vetlanda och VIK föll med 4-6.
Sedan väntade hemmapremiär, en uppskriven derbymatch mot Vimmerby. Det blev platt fall och förlust med 1–7 inför drygt 1400 åskådare. Trots fyra bra nyförvärv upprepades det dystra mönstret från premiärsäsongen. IFK Norrköping/IK Sleipner (senare Vita Hästen) vann serien före starka Örebro. Anmärkningsvärt var att VIK lyckades nå 1–1 mot serievinnarna IFK Norrköping/IK Sleipner på bortais. VIK gjorde flera jämna matcher men orkade inte hela matcherna. VIK lyckades bara skrapa ihop 5 poäng i hela serien.
Per Lyck blev Västerviks premiärskytt och han vann också den interna skytteligan med sina 11 mål. Andra framtränade profiler var J-Å Stillman, Bengt Karlsson, Bertil Berggren, Lennart Lindqvist och målvakten Berth Johansson. Detta var första säsongen när det var obligatoriska med ansiktsmask för målvakter.
VIK hade övertagit Västerviks AIS stora ungdomsverksamhet. 22 pojklag deltog i VT/VIK:s seriespel och i ishockeyskolan deltog 220 pojkar och 15 flickor.
Sven-Åke Ohlsson drog igång hockeyskolan för barn födda 1968/69 och den blev en succé. Det kan alltså noteras att det förekom ishockeyspel för flickor redan vid den här tiden. Att VIK:s ledare redan från början jobbade mycket aktivt framgår också av att det startades en konståkningsskola i klubbens regi under ledning av Britt Engman.
1984/85: Klubben får en arena Den 14 mars 1984 sade Västerviks kommun ja till en ishall i Västervik. En stiftelse skulle bildas och VIK skulle samla in 700 000 kronor, vilket man också lyckades med. In i det sista rådde stor osäkerhet inför den avgörande omröstningen i kommunfullmäktige. Det fanns stor risk att ishallen skulle röstas bort av kommunens politiker. När omröstningen var klar blev det dock majoritet 40–34 för en ishall. 36 av 38 socialdemokrater röstade ja, liksom två kristdemokrater, en centerpartist och en folkpartist. Debatten om en ishall i Västervik hade pågått under varje säsong i 15 år.
I maj samma år togs det första spadtaget på Bökensvedsområdet när kommunalrådet Gunnar Oskarsson tog plats i en grävmaskin och inledde byggandet. Redan på sommaren reste sig stora träbalkar över den gamla uterinken. Ishallen blev landets 154:e ishall och fick namnet Tjusthallen.
24 november 1984 invigdes Tjusthallen. På invigningsdagen krossade VIK gästande Eksjö med hela 24-0 inför cirka 1400 jublande åskådare. Johan Rampeltin blev Tjusthallen:s första officiella målskytt. Redan den 9 november spelades dock den första matchen i hallen när VIK slog Valdemarsvik med 10–2 i en träningsmatch. Inför säsongen hade VIK i flera år bedrivit en rationell sommarträning under Anders Liffners ledning. Till istränare engagerades Kjell Fagerström som dock sedan flyttade från staden under säsongen och ersattes av Curt Svensson från Vimmerby.
VIK spelades i Div.IV med endast tre A-lag och fyra B-lag. VIK noterades för många storsegrar och stod till slut som seriesegrare. Laget var dock trots det inte klara för Div.III. För VIK väntade nu en ett ovisst kval mot seriesegrarna i östgöstaserien, Motala AIF. Bäst av tre matcher gällde i detta playoff. Första matchen, i Motala, blev dramatisk och gick till övertid. Där förlorade VIK och plötsligt var inte Div.III-platsen så självklar. Förlusten blev en väckarklocka och till returmatchen kallades veteranerna Johan Wiström, Roger Svensson och Stefan Knutsson in. Det blev en klar VIK-seger med 9–4 och tack vare bättre målskillnad fick VIK den avgörande matchen på hemmaplan. Den matchen blev oerhört dramatisk men till slut stod VIK som segrare med 6–5 och Div.III-platsen var säkrad.
1996/97: VIK nära att nå Elitserien (SHL) En av de bästa säsongerna för VIK var 1996/1997 när VIK spelade playoff till Elitserien (SHL). Då gick VIK via playoff 1 (seger mot Sunne IK) playoff 2 (seger mot Huddinge IK) ända till playoff 3, där Linköping HC vann två jämna matcher.
2011–2021: Mattias Karlin-eran Den 23 juni 2011 presenterades Mattias Karlin som ny huvudtränare för Västervik.
Säsongen 2015/16 skulle bli en säsongen Västervik sent skulle glömma. Laget kvalificerade sig till Hockeyallsvenskan för första gången i klubbens historia efter att man vunnit 27 matcher av 36 i Hockeyettan. I och med det väntade kvalserien där man fick möta lagen Södertälje SK, Troja Ljungby, IF Sundsvall, Asplöven och Borlänge.
Väl i kvalserien startade man med att möta Borlänge på bortaplan där man föll med 4–1, efter det ryckte man upp sig och gick igenom kvalserien med tajta matcher där man lyckades få med sig de poängen man behövde. Det var den 31 mars 2016 som VIK tog emot Södertälje SK på hemmaplan som allt skulle komma att gälla. Södertälje som redan var klara för spel i Hockeyallsvenskan 2016/17 skulle ta emot ett VIK som inte hade något att förlora. Västervik tog ledningen i första perioden genom Joacim Hedblad - och i den andra perioden skulle urladdningen komma. Eric Backman gjorde 2–0, Victor Öhman satte 3–0 i powerplay och Victor Romfors 4–0 efter 13 minuter i mellanrundan. Johan Skinnars tröstmålade för Södertälje i tredje perioden, men Västervik höll undan utan några större problem, vann till slut med 5–1 och var därmed klara för Hockeyallsvenskan 2016/2017. 2 450 personer såg matchen och det innebar att VIK hade ett nytt publikrekord.
Joacim Hedblad vann den interna poängligan med 48 poäng medan Joakim Thelin vann den interna skytteligan med sina 24 fullträffar. Victor Öhman vann däremot poängligan i hela kvalserien med tio poäng.
Den 15 september 2016 spelade VIK sin första match i Hockeyallsvenskan på Hovet mot AIK. Det var starten på en säsong som slutade i succé. En tredjeplats i grundserien och spel i slutspelsserien som så när slutade med fortsatt kval mot SHL. AIK gick vidare på målskillnad och VIK slutade på en andra plats.
Olle Liss kom på sjätteplats med sina 23 fullträffar och Jonas Fransson åttondeplats i målvaktsligan med en räddningsprocent på 91,45 procent. Västervik avslutade säsongen med ett publiksnitt på 1 721 åskådare.
Säsongen 2017/18 spelade Västervik sin andra säsong i Hockeyallsvenskan efter att man tagit en tredjeplats i debutsäsongen i ligan året före. Denna säsong skulle dock inte gå till VIK:s fördel. Laget slutade näst sist i serien och fick därmed spela kvalserie för att hålla sig kvar i Hockeyallsvenskan.
Väl i slutspelsserien mötte man fyra lag från Hockeyettan, VIK Västerås HK, Huddinge IK, Borlänge HF och Piteå HC samt även Troja-Ljungby som hade slutat sist i Hockeyallsvenskan. VIK lyckades vinna 7 av 10 matcher och slutade därmed på en förstaplats och kunde i och med det andas ut efter att man säkrat det Hockeyallsvenska kontraktet. Västerås IK kom tvåa i serien och tog därmed Troja Ljungbys plats i Hockeyallsvenskan som slutade på en tredjeplats i slutspelsserien.
Inför säsongen 2018/19 var VIK tippat i bottenstriden av mer eller mindre alla experter, men efter en bra avslutning på grundserien lyckades man knipa den sista slutspelsplatsen och slutade därmed på en sjätteplats. Väl i slutspelet slutade man näst sist, 1 poäng före Karlskrona HK.
Kellen Jones och Darren Nowick vann den interna poängligan med totalt 30 poäng inkasserade, medan Victor Öhman vann den interna skytteligan med 16 mål. Emil Kruse kom på en femteplats i hela Hockeyallsvenskan med en räddningsprocent på 92,16 procent. Noterbart är att Kruse gjorde näst flest räddningar i hela Hockeyallsvenskan, hela 1 126 st. Efter 26 hemmamatcher slutade VIK:s publiksnitt på 1 449 åskådare.
Västervik rustade upp för ännu en säsong i Sveriges näst högsta ishockeydivision, vilken skulle bli klubbens femte raka. Viktiga spelare hade lämnat laget under fjolårssäsongen, till exempel hade de två interna poängligevinnarna Darren Nowick och Rob Bordson lämnat för Skellefteå AIK samt finska HPK. Lagets bästa back sett till poäng, Erik Ullman, lämnade efter säsongens slut och skrev på för ligakonkurrenten Björklöven. Man tappade även Ken Jäger som hade fått som en "breakoutsäsong" då han gick från sju poäng säsongen 2018/19 till 19 poäng säsongen efter. Även om förlusterna av spelare såg stora ut för klubben vid det här laget kom några viktiga namn in istället.
Trotjänaren Victor Öhman hade sedan tidigare förlängt sitt kontrakt, vilket även en annan lojal spelare hade gjort, Erik Gustafsson. Andra viktiga namn som Oskar Drugge, Jacob Bjerselius, Tim Wahlgren, Oscar Pettersson och Marcus Westfält förlängde också. I mitten av maj 2020 kom det som en "transferbomb” att den amerikanske backen Michael Kapla, med meriter från NHL, hade skrivit på ett ettårskontrakt med klubben.
Hockeyallsvenskan valde inför säsongen att klubbarna i ligan skulle få tillåtelse att låna in spelare från olika NHL-organisationer, ett beslut som SHL redan innan hade sagt nej till. Detta öppnade givetvis upp många dörrar för de allsvenska klubbarna och då även Västervik. Axel Jonsson Fjällby, som tillhörde Washington Capitals kom in och blev kanske den som gjorde mest avtryck i klubben under sin lånetid. Samtidigt tog man in Eetu Tulola från Calgary Flames, målvakten Felix Sandström från Philadelphia Flyers och till sist Andreas Englund från Ottawa Senators (som dock aldrig kom till allsvenskt spel då han skadade sig under en träningsmatch mot rivalen Vimmerby).