SottärnaBirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Onychoprion fuscatus) är en vida spridd fågel i familjen måsfåglar som förekommer i subtropiska och tropiska hav.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11 Jämfört med andra tärnor lever den ett utpräglat pelagiskt liv utanför häckningstid. Arten är mycket talrik och beståndet anses livskraftigt.
Utseende och läte Sottärnan är en stor tärna, ungefär lika lång som den kentska tärnan men med ett mindre vingspann. Den har en längd på 42–45 centimeter, varav stjärtspröten utgör sju till tio centimeter hos adulta individer, och ett vingspann på 72–80 centimeter. Vingarna och den kluvna stjärten hos stottärnan är långa. Könen är lika. Den är svartaktigt grå på hjässan, nacken och ovansidan, vit i pannan, på kinden, bröstet och undertill förutom vingpennespetsarna som är mörkgrå och ger vingundersidan ett mörkt brett kantband, som blir bredare ut mot vingspetsen. Den har svarta ben och näbb.
Till form och fjäderdräkt är den mycket lik tygeltärna (Onychoprion anaethetus) som dock är något mindre, nättare och ljusare. Sottärnan har också en mer kvadratiskt formad vit fläck i pannan och en kortare, mot näbbroten spetsigt formad, tygel.
miniatyr
Juvenila sottärnor har gråsvart huvud, bröst, kroppsida och buk, vit undergump och vingundersida, och svartgrå ovansida som är fint gråvattrad.
Sottärnans läte är ett högt och genomträngande "kvaark" som också beskrivs som "ker-vacki-vack".
Utbredning och systematik Sottärnan lever i subropiska och tropiska hav. Den häckar exempelvis i södra delarna av Röda havet och Persiska viken samt på öar i Västindien och runt Ekvatorn. Den är en flyttfågel och övervintrar kring de tropiska haven. Jämfört med andra tärnor lever den ett mycket pelagiskt liv förutom vid häckning.
Sottärnan observeras sällsynt i holarktis och då ofta utmed Västeuropas kuster på sommaren. Man har observerat två sottärnor i Sverige. De båda adulta individerna sågs från Hallands Väderö i Skåne den 6 juli 1977 och tjugo dagar senare observerades den ena av dessa två igen ifrån Hallands Väderö.Fyndstatistik - Sottärna, från Club 300Sottärna, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Underarter Arten delas upp i åtta underarter med följande utbredning: atlantsottärnaSverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18 Onychoprion fuscatus fuscatus – Mexikanska golfen, östra Mexiko och Västindien samt öar i Guineabukten Onychoprion fuscatus nubilosus – södra Röda havet och Indiska oceanen till Ryukyuöarna, Indonesien och Filippinerna Onychoprion fuscatus serratus – Nya Guinea, Nya Kaledonien och i Australien Onychoprion fuscatus kermadeci – Kermadecöarna Onychoprion fuscatus oahuensis – Boninöarna till Hawaii och öar i södra Stilla havet Onychoprion fuscatus luctuosus – Juan Fernandezöarna (utanför Chile) Onychoprion fuscatus crissalis – öar utanför västra Mexiko och Centralamerika söderut till Galapagosöarna
Underarten kermadeci inkluderas ofta i serratus.Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
Släktestillhörighet Tidigare placerades sottärnan i släktet Sterna, men genetiska studier visar att det är parafyletiskt i förhållande till tärnorna i Chlidonias.Bridge, E. S.; Jones, A. W. & Baker, A. J. (2005): A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution. Molecular Phylogenetics and Evolution 35: 459–469. Dess närmaste släktingar är söderhavstärna, tygeltärna och beringtärna.
Ekologi Sottärnor häckar i kolonier på bergs- eller korallöar, där den bygger bo i håligheter i marken och lägger ett till tre ägg. Den lever på att fånga fisk i närheten av havsytan och fiskar ofta i flock. Sottärnan kommer endast i land för att para sig och kan stanna ute till havs genom att glidflyga eller flyta på vågorna i tre till tio år i sträck.
miniatyr|Sottärna ovanför en koloni. thumb|right|Sottärnans ägg, ett museispecimen. thumb|right|Sottärneunge.
Status och hot Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort, liksom populationen. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig. Världspopulationen uppskattas till hela 35 miljoner individer.Wetlands International. 2020. Waterbird Population Estimates. Hämtas från http://wpe.wetlands.org.
Vissa kolonier, som den på ön Ascension i södra Atlanten,del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain. hotas av predation från införda råttor och katter.Rodríguez, C.; Torres, R.; Drummond, H. 2006. Eradicating introduced mammals from a forested tropical island. Biological Conservation 130: 98-105. På Bird Island i Seychellerna har kolonin istället påverkats negativt av en invasiv myra, Anoplolepis longipes.Feare, C. 1999. Ants take over from rats on Bird Island, Seychelles. Bird Conservation International 9(1): 95-96. I Australien har antalet häckande fåglar minskat i takt med ökad vattentemperatur i havet, i motsats till tygeltärnan som format nya kolonier längre söderut.Dunlop, J.N.; Surman, C.A. 2012. The role of foraging ecology in the contrasting responses of two dark terns to a changing ocean climate. Marine Ornithology 40(2): 105-110. Variation i ytvattentemperatur har visats påverka sottärnans födosökningsframgång negativt och därmed häckningsframgången.Erwin, C. A.; Congdon, B. C. 2007. Day-to-day variation in sea-surface temperature reduces sooty tern Sterna fuscata foraging success on the Great Barrier Reef, Australia. Marine Ecology Progress Series 331: 255-266. Tidigare ihållande skattning av ägg har lett till att arten flyttat till mindre optimala häckningsplatser, vilket resulterat i högre dödlighet och sämre häckningsframgång.van Halewyn, R.; Norton, R. L. 1984. The status and conservation of seabirds in the Caribbean. In: Croxall. J. P. (ed.), Seabird Status and Conservation: A Supplement, pp. 169-222. International Council for Bird Preservation, Cambridge, U.K.
Namn Sottärnans vetenskapliga artnamn fuscatus betyder "mörk".James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London.
Referenser
Noter
Källor Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom Collinson, M. (2006) Splitting headaches? Recent taxonomic changes affecting the British and Western Palaearctic lists, British Birds 99 (6): 306-323 Olsen, Klaus Malling & Larsson, Hans (1995) Terns of Europe and North America
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Tärnor Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i nearktiska regionen Kategori:Fåglar i neotropiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i australiska regionen Kategori:Fåglar i oceaniska regionen