Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'. Begreppet har fått en väldigt vid betydelse och avser i vid bemärkelse all mänsklig aktivitet. Kultur har dock främst två betydelser: andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster. Inom kulturgeografi – studiet av relationen mellan människor och platser – används den bredare betydelsen som all mänsklig aktivitet. Den ursprungliga betydelsen 'odling' förekommer i till exempel bakteriekultur och hortikultur (trädgårdsodling).
Kultur definieras även som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har betraktats som en definierande egenskap hos människan.
Begrepp På svenska används begreppet kultur i enlighet med två huvudförståelser:
Det humanistiska kulturbegreppet Det humanistiska och konstnärligt orienterade kulturbegreppet kallas även för det kvalitativa kulturbegreppet. Kultur i den här meningen kommer närmast frasen "andlig odling". Kulturbegreppet i den här betydelsen avser särskilt kvalitetsorienterade uttryck av underhållning och konstnärligt relaterat skapande och visst filosoferande. Begreppet ligger nära den allmänna förståelsen av "finkultur", i motsats till populärkultur.
Begreppet har en betydelse som ligger nära konstarterna. Det håller sig nära vissa genrer av kulturellt skapande – främst litteratur, konst, musik, scenkonst, och film men även formgivning och arkitektur. I begreppet kulturpolitik avses kultur enbart i humanistisk betydelse. Det humanistiska kulturbegreppet är också en vanlig populär förståelse av kultur. Det är den här betydelsen som används i tidningar som har kulturdelar och i kulturprogram på radio och tv och liknande.
Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet kallas även för det (kultur)antropologiska eller kvantitativa kulturbegreppet. Enligt detta vetenskapliga synsätt avser kultur bredare eller smalare definitioner av socialt överförda levnadsmönster hos en grupp individer. Begreppet omfattar hela den humanistiska förståelsen, men lägger även till många andra aspekter (jämför sociokulturell), och som skiljer en grupp från en annan. Kultur kan särskilt inom antropologin och arkeologin även avse en civilisation i sig. I samhällsvetenskap talar man också om olika kulturer när man menar en folkstam som odlat och brukat ett jordområde, exempelvis induskulturen, indiankulturen, den egyptiska högkulturen och så vidare.
I det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet inkluderas ibland allt icke-biologiskt som skiljer en grupp människor från en annan, inklusive komponenter som materiella föremål, statsskick, militär och ekonomiskt system. Det vanliga idag är dock att begränsa det till normer och värderingar, livsstil och attityder, social inlärning och andra meningsskapande processer. I idealistiska förståelser betonas kulturen som en begreppsvärld. I sådana sammanhang fokuserar man på kultur som en värld av symboler, på inlärning och på hur symbolerna ordnas och uppfattas. Inom samhällsvetenskapen kan skillnader mellan kulturer mätas både kvalitativt och kvantitativt. En konsekvens av detta är att man även kan räkna med delkulturer eller subkulturer, som uttrycker gemensam kulturell programmering inom en mindre grupp – som en del av en större.
Det finns vissa skillnader i förståelse och betoning mellan olika discipliner. Inom antropologin används traditionellt mycket breda definitioner, men och på senare tid har de orienterats mot förståelser såsom "system av symboler som skapar ordning och mening". Inom sociologin används begreppet idag oftast med betoning på värderingar och normer. Inom organisationsteoriI Sverige är organisationsteori (eller organisationssociologi) en del av företagsekonomin. tillkommer begreppet organisationskultur för att beskriva organisatorisk styrning eller skillnader som beror på värderingar. Inom statsvetenskapen används begreppet för samtliga socialt överförda makroskillnader mellan regioner (stater, nationer) eller med betoning på värderingar och normer. Hos vissa statsvetare används begreppet kultur som nära synonymt med civilisation.Jämför Samuel P. Huntington. Här tillkommer begreppet politisk kultur, vilket avser skillnader i värderingar och normer mellan politiska grupper eller institutionella system.
I psykologin studeras kultur framför allt inom delämnet korskulturell psykologi. Där börjar man gärna i uppdelningen mellan arv eller miljö. Då kan man använda sig av en negativ definition av kultur; de ärvda miljöfaktorer som påverkar individer eller grupper, men som inte består i skillnader i fysisk miljö, utgör kultur. Liknande definitioner används till exempel i evolutionär psykologi samt inom den biologi som intresserar sig för människan.
Inom arkeologin används ordet kultur om olika befolkningsgrupper och deras levnadsmönster, ofta baserat på skillnader i materiell kultur.
Definitioner Följande samtida definitioner citeras ofta eller är typiska inom samhällsvetenskapen. Samtliga inkluderar normer och värderingar (mental programmering) i begreppet, och alla bygger på social överföring mellan generationer. Materiella ting – artefakter – inkluderas i vissa definitioner men inte i andra.
Humanistisk förståelse och kultur som andlig odling miniatyr|stående|Renässanskonstnären Michelangelos skulptur David (1504) är en symbol för västeuropeisk högkultur. Kultur är i den här betydelsen ett renodlat kvalitativt begrepp. Det avser människans andliga odling: både de konkreta uttryck och begreppsliga understrukturer som denna tar sig uttryck i. Fokus för den humanistiska kulturförståelsen är det estetiska skapandet. Framför allt i kreativa uttrycksformer som konst, litteratur, musik, teater och film med mera. Den andliga odlingen manifesterar sig även i seder, språk, traditioner och religion men tonvikten ligger inte där. Vad som är kultur och inte i denna mening har delvis att göra med vilken status, komplexitet eller förfining ett visst kreativt uttryck anses ha. Bland det högkulturella – de högre konstformerna – ingår inte dekorativ konst och hantverk. På det individuella planet, betyder ordet kulturell att vederbörande är kreativ, bildad och intresserad av kulturella uttryck i form av till exempel konst. Sådana personer kan sägas besitta ett högt kulturellt kapital. Särskilt förr avsågs med kultur en aristokratisk förfining och bildning. Ett begrepp för detta är finkultur, som ibland kontrasteras mot populärkultur eller folkkultur. Den brittiske poeten och kulturkritikern Matthew Arnold uttryckte sin syn på vad kultur borde vara – det yttersta av findestillerad bildning – med de ofta citerade orden:
Numera inbegrips allt oftare även mera folklig kultur i begreppet kultur, delvis som ett resultat av att begreppet "bildning" fått en mer allmän betydelse. Det som ses som finkultur eller högkulturellt idag kan vidare vara vad som i forna tider sågs som enkel underhållning. Analogt kan nyare kulturella företeelser – även konstnärliga uttryck – få svårt att erövra den status som kulturbegreppet innebär. Det förflyter oftast en tid innan de betraktas som kultur. Television, datorspel, stand-up och andra nyare former av underhållning betraktas därför vanligtvis inte som kultur, trots att deras skapande kan kräva hög konstnärlig förmåga.
Vissa äldre kulturella företeelser som har bevarats kallas för kulturarv. Som motsats till kultur sätts ofta natur eller förvildning, men det åtskiljandet är inte helt okontroversiellt. I västvärlden skiljer man mellan barn- och ungdomskultur och den vuxna kulturen, men denna åtskiljnad förekommer inte globalt.
Samhällsvetenskaplig förståelse och grundläggande begrepp miniatyr|stående|President Bush delar ut en postum medalj till en soldatfru. miniatyr|stående|En ung kvinna från himbafolket i Namibia. miniatyr|vänster|stående|Två sadhu-män nära Pashupatinath-templet i Kathmandu i Nepal. stående|miniatyr|höger|Två japanska geishor uppträder.
Den samhällsvetenskapliga betydelsen av kultur inkluderar men sträcker sig långt utanför det humanistiska begreppet. Som bredast avser den allt mänskligt beteende som inte är miljömässigt eller genetiskt grundat. Till skillnad från en människas natur är hennes kultur inte medfödd, men den interagerar med både gener och miljö. Ett samhälles kultur tjänar som förmedlare och upprättare av samhällets moral och värderingar till individen. Kulturen reglerar hur människorna samarbetar, den upprätthåller politiska och sociala system som behövs för att kunna lösa gemensamma problem.
Kultur uppstår i ett adaptivt samspel mellan människor och omgivningen. När individer samarbetar måste de komma överens om språk, verktyg, kunskaper och hur man löser konflikter. En kultur består av delade element som man kommit överens om, till exempel hur man skaffar mat, föreställningar om relationen människa-universum-högre makter (religion), teknologi och så vidare. Uppkomsten av kultur kräver förmåga till imitation (social inlärning) och möjligheter att samspela. Nya kulturella uttryck uppkommer när olika folkgrupper blir mer eller mindre isolerade från varandra, och det uppstår förgreningar av kulturen med olika utveckling på olika håll. Förgreningarna kan skiktas såväl geografiskt, mellan generationer och socialt mellan sociala grupper. En människas kultur varierar därför med hennes etnicitet, nationstillhörighet, socialklass, miljö, åldersgrupp och könsroll. Ett begrepp för kulturella avdelningar från en helhet är subkulturer. Storleken på skillnaderna mellan olika kulturer mäts med begreppet kulturellt avstånd (kulturell distans). Inom vissa discipliner använder man det besläktade men mer kognitivt orienterade begreppet psykisk distans. Genom att mäta kulturella avstånd kan kulturer och subkulturer ordnas och kategoriseras i förhållande till varandra. Mått på kulturella avstånd bygger ofta på skillnader i värderingar.
Nya kulturella uttryck uppkommer även genom att olika kulturer möts, men möten kan även resultera i förstärkning av kulturella skillnader och de egna kulturella dragen. Begreppet multikulturalism används för att beskriva ett samhälle där flera kulturer eller etniciteter lever inom samma politiska enhet. Multikulturalism är även en ideologi där man ser sådana kulturellt-etniskt blandade samhällen som ett önskvärt ideal. Att förespråka kulturell mångfald eller minoritetskulturers bevarande kallas även pluralism. En omotiverad intolerans, avsky eller rädsla mot andra kulturer eller människor från andra kulturer kallas för xenofobi.
Kulturella värderingar kan i olika grad vara universalistiska eller partikularistiska. Med universalism avses uppfattningen att alla kulturer i grunden följer samma mönster, eller kanske främst, att de bör omfatta samma regler. Med partikularism avses uppfattningen att kulturer är olika, att de bör förbli olika, eller att olika kulturella regler bör gälla för olika grupper. Ett annat ord för kulturella företeelser – främst normer och värderingar – som anses gälla inom alla etniska grupper är kulturella universalia. Förekomsten av kulturella universalia är omstridd.