Helsingborgs Maria församling är en församling i Helsingborgs kontrakt i Lunds stift. Församlingen ligger i Helsingborgs kommun i Skåne län och ingår i Helsingborgs pastorat.
Församlingen omfattar de norra delarna av Helsingborg.
Historik Församlingens historia går tillbaka till den första kyrkan som uppfördes på strandterrassen nedanför den dåvarande staden, som var belägen vid slottet på landborgsterrassen ovanför. Kyrkan var en mindre strandkyrka som tillägnades jungfru Maria och kallades Sankta Maria kyrka eller Vårfrukyrkan (Vor Frue kirke). Namnet på församlingen var därför tidigt Maria församling eller Vårfru församling för att därefter till 1902 vara Helsingborgs stadsförsamling och därefter till 1919 Hälsingborgs stadsförsamling. Sankta Maria kyrka var under medeltiden en av stadens fyra sockenkyrkor tillsammans med de äldre kyrkorna Sankt Clemens, Sankt Olai och Sankt Petri, belägna på landborgen. I takt med att allt större delar av staden flyttades ner på strandterrassen ökade behovet för en utbyggnad av kyrkan, vilket skedde på 1400-talet.
År 1536 genomfördes reformationen till fullo i Danmark, vilket följde med sig att de tre mindre kyrkorna på landborgen revs och Mariakyrkan blev stadens enda församlingskyrka. De två övriga församlingarna, Sankt Peters församling och Sankt Clemens församlingar, införlivades stadsförsamlingen. Enligt medeltida sed tillhörde även befolkningen i bygden utanför staden någon av stadsförsamlingarna och detta fortsatte även efter reformationen. Genom detta blev Mariakyrkan församlingskyrka åt både Helsingborgs stadsförsamling och Helsingborgs landsförsamling. Dess område sträckte sig till de omgivande församlingarna Allerum, Fleninge, Kropp, Välluv, Bårslöv och Raus. Under 1600-talet var församlingarna i Kvistofta och Glumslöv annexförsamlingar till Helsingborgs stadsförsamling och 1683 slogs deras kyrkoherdebefattningar ihop. Dessa församlingar innehades mellan 1692 och 1698 som prebende av kyrkoherden i Helsingborg. Den 1 maj 1698 utfördes ett byte som innebar att Välluvs och Raus församlingar bildade annex till Helsingborg, något som bestod fram till 1858.
Den 26 september 1873 fick Helsingborgs socken slutligen en fristående status med namnet Helsingborgs landsförsamling, men Helsingborgs tillväxt under 1800-talets slut och 1900-talets början ledde till att stadens stads- och landsförsamlingar åter slogs ihop år 1919 och bildade Hälsingborgs församling. Snart därefter uppstod behovet för ännu en församling i staden, vilket gjorde att Helsingborgs församling år 1927 delades upp i Hälsingborgs Maria församling och Hälsingborg Gustav Adolfs församling, benämnda efter deras respektive kyrkor. Församlingen namnändrades till Helsingborgs Maria församling 1971. Sin nuvarande utbredning fick Maria församling år 1977, då Filborna församling avskildes.
Församlingen utgjorde till 1 maj 1698 ett eget pastorat för att därefter till 1 maj 1858 vara moderförsamling i pastoratet Helsingborgs stadsförsamling, Välluv och Raus. Från 1 maj 1858 till 1918 fanns pastoratet Helsingborgs stadsförsamling och Helsingborgs landsförsamling. Från 1919 utgjorde församlingen ett eget pastorat för att mellan 1 januari och 1 maj 1927 vara moderförsamling i pastoratet Helsingborgs Maria och Helsingborgs Gustav Adolf. Från 1 maj 1927 till 2014 utgjorde församlingen ett eget pastorat. Från 2014 ingår församlingen i Helsingborgs pastorat.
Kyrkobyggnader
Församlingshuset, som är beläget vid hörnet Södra Storgatan/Prästgatan, uppfördes 1942 efter ritningar av Rune Welin.
Kyrkoherdar (series pastorum) Olof Biug, runt 1530-talet Jakob Hansen, 1500-talet Christen Poulsen, 1500-talet Peder Rasmussen, 1500-talet Niels Mikkelsen, slutet av 1500-talet Mikkel Olofsen, början av 1600-talet (till 1612) Niels Mikkelsen Aalborg, början av 1600-talet Hans Arnoldsen de Fine, början av 1600-talet Anders Pedersen Gemzö, 1637–1650 Jakob Madsen Husvig, 1650 Ernst Ernstsen Baden, 1650 Thorkil Thuesen, 1655–1664 Jakob Lauridsen Kiöge –1672 Hans Fredriksen Hiort, –1678 Andreas Schartow, 1682Även kyrkoherde i Kvistofta och Glumslövs pastorat. Nils Agrell, 1691 (tillträdde ej) Gilius Achtschilling, 1692–1698 Johannes Sundius, 1698–1701 Olaus Orstadius, 1702–1707 Olaus Troilius, 1707–1710 Hans Jacobaeus 1710 Johannes Carlqvist, 1712–1724 Jöns Rönbeck, 1725–1739 Sven Trägårdh, 1739–1773 Hans Bergeström, 1774–1784 Elias Follin, 1785–1819 Carl Hallbeck, 1820–1845 Peter Wieselgren, 1848–1857 Holjer Witt, 1858–1889 Claës Johansson, 1893–1924 Sigurd Westman, 1927–1949 Alexander Westin, 1949–1964 Yngve Kareld, 1964–1975 Glenn Håkansson, 1975–1998 Gudrun Erlanson, 1998–2013
Organisterhttps://www.doria.fi/xmlui/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5 Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt –1633 Okänd Organist 1633–1641 Johannes Buxtehude 1602–1674 Organist 1657/58–1660 Dietrich Buxtehude 1637–1707 Organist 1690–1701 Lorenz Petresk –1711 Organist 1713–1718 Bengt Lidner –1754 Organist 1718–1723 Heinrich Christoph Engelhardt 1694–1765 Organist 1740– Johan Lorenz Zoll –1776 Organist –1809 Kilian Zoll Organist
Referenser Anmärkningar
Noter
Tryckta källor Johannesson, Gösta (1969). "Den kyrkliga förvaltningen". I Hälsingborgs historia, del IV:II : Försvenskningen. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Lindskog, Bengt (2006). Församlingsindelning. I Helsingborgs stadslexikon (ss. 121–122). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. Rigstam, Ulf (2006). Mariakyrkan. I Helsingborgs stadslexikon (ss. 259–261). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. Follin, Elias "Helsingborgs historia" sid 337-338
Externa länkar Svenska kyrkan, Helsingborg
Kategori:Församlingar i Lunds stift Kategori:Helsingborgs geografi Kategori:Indelningar i Helsingborgs kommun