Alingsås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Alingsås.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Alingsås, Bälinge, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Rödene, Stora Mellby (huvuddelen) och Ödenäs samt en mindre del av Östads socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock en gemensam för Alingsås och Rödene kallad Alingsås landsförsamlings och Rödene landskommun. Alingsås stad bildad 1619, stadskommun från 1863, låg även den inom kommunens nuvarande område.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och storkommunerna Bjärke landskommun och Hemsjö landskommun bildades. 1955 överfördes området Bälinge från Vårgårda landskommun till Alingsås stad.

Alingsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av stadskommunen Alingsås stad. 1974 införlivades Hemsjö kommun och huvuddelen av Bjärke kommun. 1975 överfördes från Lerums kommun den nordligaste delen av Östads socken (Brobacka och Österäng med omnejd), jämte norra delen av Östads by (Östads säteri med omnejd, tidigare kallat Överbyn).

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) + Kommunsammanslagningarna till Alingsås kommun före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971 –1862 1863–1951 1952–1954 1955–1970 1971–1973 1974– härad socken landskommun ”storkommun” enhetskommun Alingsås stad Alingsås stad Alingsås stad Alingsås kn Alingsås kommun ingående iKullings härad Alingsås sn Alingsås landsförsamlings och Rödene kn Rödene sn Bälinge sn Bälinge kn till Vårgårda kn Hemsjö sn Hemsjö kn Hemsjö kn Hemsjö kn Ödenäs sn Ödenäs kn Långareds sn Långareds kn Bjärke kn Bjärke kn Bjärke härad Erska sn Erska kn St. Mellby sn St. Mellby kn Magra sn Magra kn Lagmansereds sn Lagmansereds kn Lagmansered till Trollhättans kn Alingsås kommun räknas sedan den 1 januari 2005 som en del av Storgöteborg.

Geografi Alingsås kommun är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland. Kommunen gränsar i väster till Lerums kommun, Ale kommun, Trollhättans kommun, samt två mindre enklaver av Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län, i norr till Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län, i norr och öster till Essunga kommun i före detta Skaraborgs län och i öster även Vårgårda kommun i före detta Älvsborgs län samt i söder till Bollebygds kommun också i före detta Älvsborgs län. Genom kommunen rinner Säveån.

Topografi och hydrografi Alingsås kommun utgörs till största delen av det skogs- och sjölandskap som präglar södra Västergötland. Det bryts dock av något av jordbrukslandskap längs Säveån nordost om centralorten, upp mot Varaslätten.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket. Alingsås kommun Hela riket

I Alingsås kommun finns över 150 namngivna sjöar och tjärnar. Några av de större listas i tabellen nedan.

Sjö Area*Mjörn** 55 km²Anten 18 km²Ömmern*** 10 km²Stora Färgen 6,4 km²Sävelången**** 5,2 km²Store-Nären 3,1 km²Ören***** 1,4 km²Hälsingen 1,04 km²Lilla Färgen 0,41 km²Gärdsken 0,547 km²*Enligt SMHI:s lista över svenska sjöarSMHI:s lista över svenska sjöar (ett genomsnitt av listans värden anges) **Cirka halva Mjörn ligger i Lerums kommun ***Små delar av Ömmern ligger i Bollebygds och Lerums kommuner ****Största delen av Sävelången ligger i Lerums kommun *****En liten del av Ören ligger i Bollebygds kommun

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Alingsås församling, Bjärke församling (ligger även i Trollhättans kommun), Hemsjö församling samt Ödenäs församling.

Från 2016 indelas kommunen i distrikten Alingsås, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Stora Mellby och Ödenäs.

Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2023 fanns det tio tätorter i Alingsås kommun. NrTätortFolkmängd (2023)https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-bebyggelse-och-mark/bebyggelseomraden/tatorter-och-smaorter/1Alingsås27 8952Ingared (del av)2 8643Sollebrunn1 4004Västerbodarna1 3925Gräfsnäs4176Stora Mellby3637Hjälmared3338Färgens östra strand3239Långared28910Magra204 Centralorten är i fet stil. Tätorten Ingared var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun.

Styre och politik

Styre ÅrPartier1994-1998 S V MP1998-2002 S V C2002-2006 FP M KD MP2006-2014 M FP KD C2015-2016 S MP V2017-2022 M L KD C2022- M L KD

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande LLinda EspevingFörste vice ordförande S Sebastian AronssonAndre vice ordförande MDennis Alvdén

Lista över kommunfullmäktiges presidium Period Ordförande1:e v. ordförande2:e v. ordförande1971–1973 FPGunnar Lindahl SAxel Johansson CGunde Raneskog 1974–1976 SAlgot Granström M Brita Carlsson 1977–1979-10-31 FPHilding Hellemar1979-11-01–1985-10-31 S Henry Blomberg 1985-11-01–1988-10-31 S Henry Westerholm C Karl Berglund1988-11-01–1994-10-31 M Jöran Berger 1994-11-02–1998-10-31 S Arne Bengtsson M Jöran Berger S Mariella Loberg1998-11-04–2002-10-31 C Uno Wengholm 2002-??-??–2006-10-31 M Jöran Berger uppgift saknas uppgift saknas2006-??-??–2010-10-31 FP Elver Jonsson S Lennart Allbro KD Gunilla Gomér 2010-??-??–2014-10-31 FP Kristina Grapenholm C Bo Lundbladh2014-10-15–2016-12-31 S Lennart Allbro M Magnus Linde S Birgitta Carlsson 2017-01-01–2018-10-14 L Kristina Grapenholm Jan Kesker (2020-11-04--2021-01-31) S Lennart Allbro 2018-10-15–2022-10-14 S Birgitta Carlsson M Per-Gordon Tranberg2022-10-15–2026-10-14 M Linda Espeving S Sebastian Aronsson M Dennis Alvdén Källor:

Mandatfördelning 1970–2022 Antalet mandat i kommunfullmäktige var 39 i valet 1970 och 49 från valet 1973 till och med valet 1985. Från valet 1988 ökade antalet mandat till 51.

Största partiet i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Näst största parti var Folkpartiet (sedan 2015 Liberalerna) i valen 1970 och 2002, Centerpartiet i valen 1973-1979 samt Moderaterna i valen 1982-1998 och 2006-2022.Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Alingsås kommunfullmäktige. Utöver dem satt Ny demokrati i fullmäktige efter valen 1991 och 1994.

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2025–Ordförande MJan-Erik WallinVice ordförande SAnton César Källa:

Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Tillträdde Avgick  Hilding Hellemar (FP) 1971 1973  Uno Wengholm (C) 1974 1982  Jöran Berger (M) 1983 1988  Lage Ahlström (Fp) 1989 1991  Björn Leivik (M) 1992 1994  Anne Svensson (S)Alingsås kommunfullmäktige, protokoll 30 november 1994 1 januari 1995 31 december 1997  Tore Hult (S)Alingsås kommunfullmäktige, protokoll 15 november 1998 1 januari 1998 31 december 2002  Elver Jonsson (FP) 1 januari 2003 31 december 2006  Ingegerd Löfqvist (M) 1 januari 2007 25 mars 2009  Daniel Filipsson (M) 25 mars 2009 31 december 2014  Joakim Järrebring (S) 1 januari 2015 31 december 2016  Daniel Filipsson (M) 1 januari 2017 22 januari 2025  Inger Carlborg (M) 27 januari 2025 26 februari 2025  Jan-Erik Wallin (M) 26 februari 2025

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeBarn- och ungdomsnämnden MThomas Thim SCamilla StenssonBygg- och miljönämnden KDLady France Mulumba SSebastian AronssonKultur- och utbildningsnämnden LAnne Gunnevik SAlexander WikhallSocialnämnden KDKent Percival SLeif HanssonTekniska nämnden LIngela Andreen SLars-Ivan GustafssonVård- och äldreomsorgsnämnden MEva-Lotta Pamp SBirgit BörjessonÖverförmyndarnämnden MPer-Gordon Tranberg SPamela Nilsson LudvigssonValnämnden MBritt Berggren SBirgitta Carlsson Källa:

Kommunalförbund Alingsås kommun är medlem i två kommunalförbund. Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Internationella relationer Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för samarbetet med kommunens vänorter. Alingsås har sex vänorter. I det nordiska samarbetet finns vänorterna Tårnby i Danmark och Skedsmo i Norge. Vänortssamarbete bedrivs även med Leisi i Estland, Mont-de-Marsan i Frankrike, Kartong i Gambia och Ocotal, Nicaragua. Exempel på samarbete med orterna är Västra bodarna skola som har samarbete och fadderbarn i Kartong.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Kommunens tidigare blomstrande textilindustri har nästan helt försvunnit, och tillverkningsindustrin är nu dominerad av verkstadssektorn. Förutom flera småföretag finns det även några större anläggningar i centralorten, såsom ABB Kabeldon AB som specialiserar sig på elkablar och kabelskåp. Andra betydande privata arbetsgivare inkluderar Alingsås stormarknad AB och ISS Facility Services AB inom tjänstesektorn. Kommunen själv och Västra Götalandsregionen, särskilt genom länslasarettet, är de största enskilda arbetsgivarna i området.

Infrastruktur Transporter Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Norra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 42 i öst-västlig riktning medan kommunens västra del genomkorsas av länsväg 190 i nord-sydlig riktning. Mellan Anten och Mjörn avtar länsväg 180 åt sydöst genom Alingsås.

Västgötabanan invigdes år 1900. En del av den smalspåriga järnvägssträckan, Anten-Gräfsnäs, används sedan 1965 som museijärnväg. Genom kommunen går också Västra stambanan som började byggas den 30 april 1856 i Skaveryd strax utanför Alingsås. Hela sträckan Göteborg–Stockholm stod färdig hösten 1862. Under 1910-talet byggdes banan ut, på vissa delar, med dubbelspår och 1916 kunde järnvägen tas i bruk fram till Norsesund. Banan elektrifierades 1923. Därefter har inga större förändringar av järnvägen gjorts i kommun. Stambanan trafikeras av fjärrtåg SJ och VR som stannar vid Alingsås station, vilket även regiontågen Västtågen gör på väg mot Vårgårda och Skövde samt Göteborgs pendeltåg med stopp vid Norsesunds station, Västerbodarna och Alingsås.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kultur Kulturarv

Mellbydalen kallas även Kvarnarnas dal, ett område där det troligen stod ett 100-tal väderkvarnar på 1800-talet. När Sverige fick utbyggd elektricitet under 1900-talet övergavs de flesta kvarnarna, men några har räddats och restaurerats. Ett annat kulturarv är Gräfsnäs slott, idag en ruin. Slottet uppfördes på 1550-talet men brann tre gånger, senast 1834. Slottet lämnades därefter att förfalla och kvar är ruinen.

Kommunvapen Blasonering: I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld.

Vapnet fastställdes för Alingsås stad 1953, men går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Det registrerades för kommunen av PRV 1974.

Se även Personer med anknytning till Alingsås kommun Naturreservat i Alingsås kommun AB Alingsås Rådhus

Källor Valmyndigheten Noter

Externa länkar Alingsås kommun

Kategori:Sveriges kommuner