Volkswagen Aktiengesellschaft (uttal: ), även Volkswagen Group eller VW, är en tysk multinationell fordonskoncern med Porsche SE i Stuttgart som största ägare.
Företaget började som Volkswagen men äger numera även andra bilmärken, däribland Audi, Škoda Auto och Seat. Namnet var ursprungligen Volkswagenwerk Aktiengesellschaft men ändrades till Volkswagen AG den 4 juli 1985. I Sverige representeras Volkswagen AG av Volkswagen Group Sverige sedan 10 maj 2007. Volkswagen-koncernen är (sedan 2014) världens näst största biltillverkare efter japanska Toyota.
Historia Se även Volkswagen. Volkswagen AG:s historia går tillbaka till bolaget Gezuvor (Gesellschaft zur Vorbereitung des Deutschen Volkswagens mbH) som bildades i Berlin 1937 med ett kapital på 480 000 riksmark för att förbereda tillverkningen av den tyska folkbilen – Volkswagen. Finansiär var Deutsche Arbeitsfront. Bolaget bytte namn till Volkswagenwerk GmbH 16 september 1938.http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-21317966.html Företagets logotyp med ett v och w inuti en cirkel skapade av Franz Xaver Reimspiess som var motorkonstruktör på Porsche.
Volkswagen-projektet stöddes av det nazistiska fackförbundet Deutsche Arbeitsfront med 50 miljoner riksmark. Tanken var att skapa en folkbil för det tyska folket under parollen Varje hygglig tysk skall få en egen bil.Motorismen och dess män, Bygd och folk förlag, Uppsala 1949 s. 39 Medlemmar i Deutsche Arbeitsfront, där en majoritet av de tyska arbetarna, arbetsgivare och statligt anställda var anslutna, var samtidigt medlemmar i fritidsrörelsen Kraft durch Freude vilket gav bilen dess ursprungliga namn KdF-Wagen.
Till Berlinutställningen 1938 lanserades "Volks-Wagen" eller "KdF-Wagen", ritad av professor Ferdinand Porsche med strömlinjekarosseri, separatfjädring runt om genom torsionsstavar, motorn var luftkyld och placerad baktill. Volkswagen såldes genom att förskottsbetalning där köparna fick spara fem riksmark varje vecka. Det fanns 336 000 beställare varav 60 000 betalat hela bilen när kriget bröt ut och alla leveranser kom att ställas in när företaget gick över till krigsproduktion.Die 101 wichtigsten Fragen - Das Dritte Reich, Wolfgang Benz, C.H. Beck Verlag
Volkswagenwerk
miniatyr|left|Kraftverket till Volkswagenwerk i Wolfsburg. Den 26 maj 1938 lades grundstenen till Volkswagenwerk, åtta mil öster om Hannover.Allt började med en mans vision. Resten är historia., [Fjärde upplagan], Volkswagen Group Sverige, Södertälje 2010. S. 2f. I Fallersleben i Niedersachsen, dagens Wolfsburg, byggde nazistregimen världens modernaste bilfabrik. Förebilden var Ford fabrik Ford Rouge Plant i Dearborn. Tyska handelsspioner hade tidigare arbetat hos Ford och General Motors och lärt sig modern serieproduktion. Tyskland hade strategin att slå USA som bilnation med en vagn, som skulle kosta 920 riksmark. Man skulle bygga en bättre, modernare och lättare bil än alla tidigare. I september 1938 anlände 2400 italienska gästarbetare.Der Führer und sein Tüftler, Der Spiegel, nr 45/1996 Under andra världskriget tillverkades bland annat delar till Vergeltungswaffe V1, bomber, pansarskott, minor och flygmotorer av Volkswagen. 65 000 fordon tillverkades för militären, bland annat Kübelwagen.
Under kriget 1940–1945 hade Volkswagenwerk omkring 20 000 tvångsarbetare i fabrikerna för att nästan alla tyska män var vid fronten, bland dem krigsfångar och koncentrationslägerfångar från Auschwitz, Dachau och Bergen-Belsen.Erinnerungsstätte an die Zwangsarbeit auf dem Gelände des Volkswagenwerks, s. 157 Volkswagen använde sig av östeuropeiska tvångsarbetare från bland annat Nederländerna, Sovjetunionen och Polen. Barn som föddes vanvårdades p.g.a. matbrist i företagets barnkrubba och avled av vanvården. Volkswagen arbetade tillsammans med SS som gav bolaget tvångsarbetare från koncentrationslägren, omkring 5000 koncentrationslägerfångar uppskattas ha använts av Volkswagen.https://www.volkswagenag.com/presence/konzern/documents/history/deutsch/Erinnerungsstätte_Katalog_DE.pdf Tvångsarbetare levde under eländiga förhållanden i överfulla baracker, undernärda och med dåliga kläder. De blev misshandlade av lägervakterna och dagligen avled tvångsarbetare av misshandel eller dukade under det hårda arbetet och kylan. Under våren 1942 byggde man ett mindre koncentrationsläger, KZ Arbeitsdorf, med avsikt att uppföra ett aluminiumgjuteri som inte blev färdigbyggt och arbetet avslutades i oktober 1942. I april 1945 befriades Wolfsburg av amerikanska trupper.
Efterkrigstiden miniatyr|vänster|Folkbilen Företaget hamnade efter kriget under brittisk förvaltning och i början reparerades den brittiska militärens fordon men behovet av bilar var stort hos britterna som var stationerade i Tyskland. Den förste VW-chefen efter kriget blev den brittiska majoren Ivan Hirst (1916-2000), som var drivande i att produktionen återupptogs, till en början under namnet Wolfsburg Motor Works. Under de första rådde stor råvaru- och personalbrist men Volkswagen kunde genom att vara under brittisk kontroll få förtur till plåt till bilarna. Hirst drev också på kvalitetsförbättringar i produktionen och ökad arbetsplatssäkerhet. 1948 blev Heinrich Nordhoff ny generaldirektör för Volkswagen. 1949 överlämnade den brittiska militärregeringen företaget till delstaten Niedersachsen som blev delägare till Volkswagenwerk GmbH med krav att ge fackföreningarna inflytande i företaget. Ett viktigt steg följde 1950 då Volkswagen etablerade sig i Brasilien genom dotterbolaget Volkswagen do Brasil. Brasilien utvecklades till en av företagets viktigaste marknader. På 1960-talet följde utlandsetableringar med fabriker i Puebla i Mexiko och Uitenhage i Sydafrika.
1960 privatiserades de delar av Volkswagen som ägdes av tyska staten genom beslut i förbundsdagen. 22 augusti 1960 blev Volkswagen ett aktiebolag och delvis privatiserat under namnet Volkswagenwerk Aktiengesellschaft där tyska staten och delstaten Niedersachsen ägde 20 procent vardera. I samband med detta antogs Volkswagenlagen som förutom privatiseringen även reglerade att staten och delstatens inflytande säkrades genom att omöjliggöra ett övertagande på mer än 20 procent av aktierna. 1962 hade VW 69 000 medarbetare. Volkswagen köpte Auto Union 1965 och 1969 följde köpet av NSU och NSU Auto Union AG skapas.
Efter kriget bildades en förening, Hilfsverein ehemaliger Volkswagensparer, som skulle kräva bolaget på ersättning för de aldrig levererade bilarna och startade en rättsprocess. Volkswagen menade att bolaget inte var skyldigt att betala då det var Deutsche Arbeitsfront som arrangerat sparandet. Den 18 oktober 1961 avslutades rättsprocessen där det bestämdes, att baserat på det sparade beloppet fick spararen upp till maximalt 600 DM rabatt vid köp av en ny bil eller 100 DM kontant."Volkswagen Chronik" band 7 Fram till 1970 kom 120 000 sparare att anta den lågt satta ekonomiska kompensationen.http://www.faz.net/aktuell/feuilleton/debatten/volkswagen-entschaedigung-1961-13837377.html
Under 1960-talet firade Volkswagen stora exportframgångar till USA. 1967 såldes 450 000 folkvagnar i USA.Der Spiegel, nr 17/1968 Bolagets reklambyrå Doyle Dane Bernbach skapade bland annat de legendariska Lemon- och Think small-kampanjerna.All The Great Mad Men Era Volkswagen Adshttps://medium.com/theagency/the-ad-that-changed-advertising-18291a67488c Nordhoff önskade Carl Hahn som sin efterträdare. Hahn hade varit framgångsrik som chef för Volkswagen i USA. Men Nordhoff tappade inflytandet i Volkswagen och den nya styrelseordföranden Josef Rust från Wintershall AG utsåg istället Kurt Lotz från Brown Boveri till Nordhoffs efterträdare. Kurt Lotz blev ny chef när Nordhoff gick bort 1968. Lotz agerade för att hitta en efterträdare till den föråldrade Bubblan genom att köpa NSU Motorenwerke AG (NSU) som slogs samman med Auto Union. Via köpet av Audi NSU Auto Union AG fick Volkswagen tillgång till modern teknik och modeller. Lotz var relativt framgångsrik i att modernisera Volkswagen men tvingades redan efter tre år att lämna posten sedan han hamnat i konflikt med facket på Volkswagen som hade en stark ställning i bolaget. Lotz var den som förkunnade behovet att utöka produktpaletten och inte vara beroende av en enda modell.VW Golf: Five Generations of Fun, Richard Copping Volkswagen hade lanserat modeller för att komplettera Bubblan men utan att kunna matcha Bubblans försäljningsframgångar. Modeller som Volkswagen 411 blev inga framgångar och först efter Lotz avgång följde modellerna som lyfte Volkswagen. Volkswagen försökte få fram efterträdare till Typ 1 och kom under 1960-talet att investera 200 miljoner d-mark i 70 olika projekt som aldrig slutfördes.Der Spiegel nr 21/1967 Volkswagen K70 baserades på en planerad NSU-modell och markerade Volkswagens teknikskifte: frontmotor, framhjulsdrift och vattenkyld motor. Koncernen gjorde därmed ett historiskt val att frångå principen om svansmotor. 1972 hade koncernen 192 100 anställda.
Modernt modellprogram och Bubblan fasas ut thumb|Volkswagen Golf.
Rudolf Leiding blev Lotz efterträdare och hade en lång karriär inom Volkswagen bakom sig och hade varit chef för Volkswagen do Brasil och utsågs 1971 till ordförande för Audi NSU Auto Union AG. Sex månader senare utsågs han till ny chef för Volkswagen. Leiding avbröt arbetet med EA 266 som var tänkt att ersätta Bubblan och lade ner modellerna VW Typ 4 (411/412) och VW 1600 som inte varit framgångsrika. EA 266 var produktionsfärdig och hade kostat flera hundra miljoner d-mark att utveckla men hade en komplicerad mittmotorkonstruktion. Snabbt tas nya modeller fram för att komma i kapp i utvecklingsarbetet. 1975 avgick Leiding efter fyra år som chef då utvecklingskostnaderna för de nya modellerna skjutit i höjden och oljekrisen minskat efterfrågan på bilar med stora förluster som följd för Volkswagen. 1975 tar Toni Schmücker över chefskapet och ställdes inför stora utmaningar. Volkswagen gick 1974 med 807 miljoner d-mark i förlust och produktionskapaciteten utnyttjades bara till 60 procent. USA-marknaden hade minskat med 30 procent i omsättning. Schmücker inleder förhandlingar med fackförbundet IG Metall och kommande åren saneras Volkswagen. Bland annat minskades personalen 25 000 personer.http://www.spiegel.de/spiegel/print/d-9119089.html
1975 börjar bolaget gå med vinst igen och 1976 är vinsten en miljard d-mark. Schmücker gör flera lyckade drag: han positionerar Audi som premium-märke och lägger ner den planerade efterföljaren till VW-Porsche 914 som istället blir Porsche 924. Han kan också rädda Neckarsulm-fabriken från nedläggning. Schmücker profiterar också från de modeller som lanseras men som utvecklats under hans föregångare Leiding. Koncernen hade stora problem i att ersätta Volkswagen Typ 1. Den var i början av 1970-talet föråldrad och behövde ersättas av en ny försäljningsframgång. Tidigare försök till en efterträdare hade varit tämligen misslyckade. Audis kunnande gav under 1970-talet nya modeller som storsäljaren Volkswagen Golf (1974) men även Volkswagen Passat, Volkswagen Polo och Volkswagen Scirocco. Under Schmückers tid som chef lanseras sedanmodeller som Volkswagen Derby (1977), Volkswagen Jetta (1979) och Volkswagen Santana (1981).