Tikkun olam, hebreiska תיקון עולם, är ett begrepp inom judendom som betyder ungefär "reparera världen". Begreppet har sitt ursprung i Mishna, och omtolkades under medeltiden i kabbala. Där finns begreppet framförallt hos Isaac Luria från 1500-talet. Meningen är att ge extra skydd åt de människor som är förfördelade eller skadade. Dessutom syftar begreppet på själva skapelsen. Guds skaparljus befinner sig i speciella kärl eller kelim av vilka vissa är spridda eller förskingrade över jorden. Det mesta av skapelseljuset återvänder till sitt ursprung, medan vissa delar stannar kvar i den skapade världen, speciellt hos det som gått sönder.
Kategori:Kabbala