miniatyr|Två kvinnor som kysser varandra. miniatyr|Två män som kysser varandra. Homosexualitet kan syfta på sexuell attraktion eller kärlek till en person av samma kön, sexuellt beteende mellan organismer av samma kön eller en sexuell preferens för en organism av samma kön. När man beskriver det senare åsyftas en varaktig sexuell och romantisk attraktion till det egna könet, som inte nödvändigtvis avspeglas i det sexuella beteendet. Homosexualitet kontrasteras med heterosexualitet (attraktion, uppförande eller sexuell preferens mellan motsatta kön), bisexualitet (båda kön) och asexualitet (inget av könen).

Etymologi mini|Första kända källan för ordet homosexuell, ur ett brev av den österrikisk-ungerska författaren Karl Maria Kertbeny. Ordet homosexuell är en hybridordbildning, först känd från ett brev skrivet 1868 av författaren Karl Maria Kertbeny, av grekiskans homόs, som betyder "samma" och latinets sexus som betyder "kön". I samma brev myntade han även uttrycket "heterosexualitet" som en antonym. Begreppen fick 1886 stor spridning i och med att Richard von Krafft-Ebing använde dem i sitt bokverk Psychopathia sexualis.Jody Daniel Skinner (1999) Bezeichnungen für das Homosexuelle im Deutschen – Band II, Ein Wörterbuch. Die Blaue Eule, Essen,

Bakgrunden för dessa och andra varianter var att det i modern tid, fram till mitten av 1800-talet, inte fanns någon klinisk term för samkönad attraktion. Fyra år innan Kertbeny introducerade "homosexuell", myntade Karl Heinrich Ulrichs termen "uranism", där "urning" syftade på homosexuella män och "uringinnor" på kvinnor. 1870 myntade Carl Westphal uttrycket "konträr sexuell känsla". 1883 myntades begreppet Sexual inversion i Storbritannien, vilket härstammade från italiensk psykologisk litteratur. De olika termerna, och flera andra, användes parallellt kring sekelskiftet, men kring 1910 hade begreppet "homosexualitet" etablerats inom tysk klinisk litteraturMagnus Hirschfeld (1914) Die Homosexualität des Mannes und des Weibes. Verlag Louis Marcus, Berlin, s:10 vilket även innebar att begreppet hade fått fäste i svenska språket. I svenska dagstidingar dök ordet "homosexuell" upp första gången 1902, i och med att den tyska industrialisten Friedrich Alfred Krupps homosexeulla förbindelser avslöjades av tidningen Vorwärts.https://tidningar.kb.se/2092238/1902-11-17/edition/154030/part/1/page/3/?q=homosexuell&from=1902-01-01&to=1902-12-31

Även om "homosexuell" åsyftar både mäns och kvinnors attraktion, förekommer även begreppet lesbisk vilket specifikt åsyftar kärlek mellan kvinnor. Begreppet alluderar på den grekiska lyrikern Sapfo från Lesbos, som i sin dikting uttryckte starka, romantiska känslor gentemot kvinnor. Ett annat äldre begrepp för en homosexuell kvinna är tribad.http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:426364/FULLTEXT01.pdf Ordet kommer från grekiskans tribas (τριβάς), från tribō (τρίβω) "gnugga".τριβάς , Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon on Perseus

Äldsta kända källan där homofil förekommer är från 1948, även om begreppet använts längre i talspråk. , s. 111

Ordet bög har en omtvistad betydelse men kommer förmodligen från bögis, bonde på månsing. Knallar och gårdfarihandlare talade huvudsakligen om bönder som kunder eller som offer för bedrägeri, och den meningen importerades till Stockholm under stadens tillväxt till storstad omkring sekelskiftet. Där tog stadens underskikt, kriminella och prostituerade, över begreppet och gav det en ny betydelse i form av en potentiell kund, eller ett potentiellt offer för rån eller fickstöld. Med tiden kom begreppet att kopplas specifikt till manliga prostituerade och homosexuella män. Detta skulle ge ordet en snarlik men parallell etymologi till engelskans gay och tyskans schwul, som båda också ursprungligen benämnde prostituerade män i framväxande storstäder.

Alternativt kan bög komma från samma ursprung som engelskans bugger och franskans bougre, som båda har sitt ursprung i (förmodligen falska) rykten om bogomilerna, en kättarrörelse i Balkan. Katolska kyrkan, som utrotade sekten under medeltiden, anklagade dem och andra kättare för att uppmuntra sina medlemmar till analsex. Ordet buger som användes i svenskan parallellt med bög och bögis omkring år 1900, bland annat av August Strindberg, kom förmodligen från det här ursprunget, om inte annat.

Ordet flata tros anspela på en "okvinnlig" kroppsform.

Historia miniatyr|Erotisk fantasi av målaren Édouard-Henri Avril föreställande lyrikern Sapfo under sexakt med en annan kvinna i antikens Lesbos.

Antiken Flera kejsare i romerska riket hade enligt samtida historieskrivare manliga älskare. Dessa berättelser är dock ofta inlägg i debatten, och historieskrivarna visar starka tendenser till försvar av gamla republiken. Genomgående saknas dock närmare beskrivning av kvinnlig homosexualitet, mer än som något potentiellt farligt i vissa romerska källor. Sapfo är ett av de mest kända exemplen på kvinnlig homosexualitet under Antiken, då hon skrev dikter om att älska andra kvinnor. Ön hon bodde på kallas Lesbos och är även grunden till ordet lesbisk som vi använder idag.

Kina En av de äldsta beskrivningarna av manlig homosexualitet i Kina återfinns i Zhanguoce, ett verk från 300-talet f.Kr., och avser en härskare som levde cirka 100 år tidigare. Enligt Robert van Gulik återfinns sedan många berättelser från Handynastin, de sex dynastiernas period och Norra Songdynastin för att senare inte vara uppseendeväckande vanligt, men ändå mer tolererat än i Europa under Qingdynastin. Sexualhandböcker riktade sig uttryckligen till gifta par och innehöll, till skillnad från historieverk och romaner, inga beskrivningar av homosexualitet. Analysen av samkönade relationer i historieböckerna kunde variera mellan fördömande i de fall den ena parten skaffade sig otillbörliga fördelar, ofta i form av pengar eller makt, genom relationen, till prisande, när relationen inspirerade till konstnärliga verk.Robert H. van Gulik (1961), Sexual Life in Ancient China: A Preliminary Study of Chinese Sex And Society From ca. 1500 B.C. Till 1644 A.D. Leiden: Brill, , sid 28, 48

Medeltiden I judisk-kristen kultur betraktas homosexualitet normalt som synd.Encyclopædia Britannica, uppslagsord homosexuality Den bysantinske kejsaren Justinianus I införde på 500-talet dödsstraff för homosexuella, men i senare tidigmedeltida källor är straffet botgöring inom kyrkan.Dick Harrison, Europa i världen: Medeltiden, Stockholm 2003, s. 97-98 Dödsstraffet återkom genom kyrkliga reformer under högmedeltiden. Sexualbrott likställdes med kätteri, ett brott mot Gud, och de homosexuella blev offer för inkvisitionens härjningar. I Sverige nämns beskyllningar om manlig homosexualitet som ett okvädingsord i äldre västgötalagens (cirka 1280) rättslösabalk.

Under senmedeltiden i Frankrike kunde två personer av samma kön skriva ett juridiskt giltigt kontrakt "Affrérement" ("Broderskap", fritt översatt). Kontraktet skrevs med vittnen och en notarie, och undertecknarna lovade varandra i kontraktet att dela liv och tillgångar.Allt om Historia nr 11 2007 Att denna form av kontrakt över huvud taget hade någon form av koppling till homosexualitet ifrågasätts dock av de flesta forskare.

Nya tiden miniatyr|"Kyssen" av Henri de Toulouse-Lautrec Under renässansen var fortfarande homosexuella handlingar strikt förbjudna. Det förekom dock subkulturer, och det fanns exempel på homoerotisk litteratur; ett exempel är Shakespeares sonetter.

I både det protestantiska och det katolska Europa betraktades manlig homosexualitet som en stor synd som var förbjuden med dödsstraff.Rudolf Dekker en Lotte van de Pol, Vrouwen in mannenkleren. De geschiedenis van een tegendraadse traditie. Europa 1500–1800 (Amsterdam 1989) Manlig homosexualitet betraktades som betydligt värre än kvinnlig, därför att samlag definierades som penetration, vilket innebar att lesbiska kvinnor per definition inte ansågs ägna sig åt sex. Kvinnliga homosexuella blev därför inte lika förföljda som manliga: i den minoritet av fall en kvinna ställdes inför rätta för homosexualitet var det mycket lättare för henne att bli frikänd än det var för en man, eftersom domstolarna vanligen krävde att den ena kvinnan hade klätt ut sig till en man och penetrerat den andra kvinnan med hjälp av ett redskap som en penisattrapp, för att en fällande dom skulle vara möjlig. Avrättningar av manliga homosexuella var betydligt vanligare, och den kanske största jakten på manliga homosexuella i Europa ägde rum i Nederländerna under 1700-talet, när hundratals män ska ha avrättats, många av dem sjömän.

Transvestism betraktades i sammanhanget som ett tecken på homosexualitet och det förekom avrättningar av transvestiter av båda könen för att ha burit det motsatta könets kläder, något som var förbjudet i bibeln.

Under 1800-talet hade homosexualitet alltmer kommit att bli betraktad som en sjukdom snarare än som en synd och alltmer belagd med fängelse och straffarbete snarare än avrättning, och det betraktades som sodomi. Under 1800- och 1900-talen, när homosexualitet alltmer började ses som en sjukdom, blev kvinnlig homosexualitet också uppmärksammad i lika hög grad som manlig.

Tyskland

Under kejsartiden i Berlin hade staden gjort sig ett rykte som en dekadent stad. Det var framförallt under 1920-talet som staden kom att bli ett centrum för homosexuella. 1922 ledde läkaren Magnus Hirschfeld världens första gaydemonstration i Berlin tillsammans med 400 andra män för att upphäva paragraf 175 i den tyska lagboken, en lag som förbjöd könsumgänge mellan män. Attityderna i Berlin under denna tid var att i stort sett allt var tillåtet. Detta ändrades efter nazisternas maktövertagande 1933. Omkring 10 000 homosexuella män sändes till koncentrationsläger och lesbiska trakasserades. Efter kriget 1945 och delningen av Berlin levde gaylivet vidare i vissa delar av Östberlin och i Västberlin expanderade gayklubbarna kring det redan välkända gayområdet kring Nollendorfplatz. Idag utgör Berlin åter en frizon och centrum för homosexuella, mycket tack vare stadens liberala regler. Efter Tysklands återförening har Berlins gayliv utökats ytterligare och Berlin är idag en av världens gaytätaste vad gäller antalet homosexuella samt antalet gayklubbar.

Nederländerna miniatyr|Warmoesstraat i Amsterdam På slutet av 1950-talet utgjorde Amsterdam ett centrum för homosexuella med både politiska organisationer och en egen subkultur. Antalet ställen för homosexuella att träffas på utökades och gatan Warmoesstraat fick en stor koncentration av gayställen.

USA Under 1960-talet växte en politiskt medveten gayrörelse med rötter i främst San Francisco och New York fram som förde upp de homosexuellas rättigheter på den politiska dagordningen och predikade stolthet (pride) över den sexuella läggningen. Mycket av den moderna gayrörelsens grund går också här att söka i det upplopp 1969 efter ett polistillslag på den av homosexuella, och transpersoner, ofta besökta klubben Stonewall. San Francisco är idag känt för sin stora andel homosexuella samt att man även har USA:s största Pridefirande. Den liberala staden blev en tillflyktsort för homosexuella från andra mer konservativa delar av USA.

Sverige

Fram till 1944 kunde homosexuella samlag i Sverige bestraffas med straffarbete i högst två år. Efter en motion från Vilhelm Lundstedt 1933 började en avkriminalisering diskuteras, men inte förrän den moralkonservative justitieministern K.G. Westman avgick kunde homosexuella handlingar avkriminaliseras 1944. Sedan betraktades homosexualitet istället som en sjukdom fram till 1979. Sedan slutet av 1980-talet har homosexuella i Sverige gradvis fått allt högre grad erhållit lika rättigheter som heterosexuella, inklusive rätten till samkönad adoption (2003) och rätten att ingå samkönat äktenskap (2009).

Homosexuellas villkor Äktenskap och registrerat partnerskap