AlashanrödstjärtSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Phoenicurus alaschanicus) är en fåtalig tätting i familjen flugsnappare som är endemisk för Kina.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

Utseende och läten Alashanrödstjärten är en tydligt tecknad rödstjärt i orange, grått och svart, med en kroppslängd på 14–16 cm. Hanen är grå på hjässa, nacke och halssidor, medan rygg, övergump och stjärt är starkt rostorange. Vingarna och skapularerna är svarta med vita inslag. Undersidan är rostorange, vitare på buken. Honan är enfärgat jordbrun, något mer beige under. Vingarna är brunsvarta med bleka spetsar på täckare, armpennor och tertialer. Övergumpen och stjärtsidorna är orangefärgade, stjärtmitten brunsvart. Lätena är okända.Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London,

Utbredning Alashanrödstjärten häckar enbart i nordcentrala Kina, i Qinghai, Gansu, Ningxia. Vintertid har den också observerats i södra Shaanxi, Shanxi, Hebei och Beijing.Collar, N. & de Juana, E. (2018). Ala Shan Redstart (Phoenicurus alaschanicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58493 7 december 2018).

Systematik Tidigare har den behandlats som underart till altajrödstjärten (Phoenicurus alaschanicus) och är systerart till denna.Hogner, S., Laskemoen, T., Lifjeld, J.T., Porkert, J., Kleven, O., Albayrak, T., Kabasakal, B. & Johnsen, A. (2012) Deep sympatric mitochondrial divergence without reproductive isolation in the common redstart Phoenicurus phoenicurus. Ecol. Evol. 2(12): 2974–2988. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet Alashanrödstjärt placeras vanligtvis i släktet Phoenicurus. DNA-studier visar att de tre avvikande rödstjärtarna strömrödstjärt (Chaimarrornis leucocephalus) samt två arter i Rhyacornis är inbäddade i Phoenicurus.Pan, Q.-W., F.-M. Lei, S.-J. Yang, Z.-H. Yin, Y. Huang, F.-D. Tai, A. Kristin (2006), Phylogeny of some turdinae birds based on mitochondrial cytochrome b gene sequences , Acta Zool. Sinica 52, 87-98.Voelker, G. (2010), Repeated vicariance of Eurasian songbird lineages since the Late Miocene, J. Biogeogr. 37, 1251-1261.Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity De flesta har därför expanderat släktet till att omfatta dessa tre arter. Vissa har dock valt att behålla dem i sina släkten och istället dela upp Phoenicurus i två delar, där alashanrödstjärt och dess närmaste släktingar blåhätta, blåstrupig rödstjärt, altajrödstjärt och vitstrupig rödstjärt lyfts ut till det egna släktet Adelura.Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Familjetillhörighet Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) , Zool. Scripta 39, 213-224.

Levnadssätt Fågeln häckar på snårtäckta sluttningar med lösa stenar, i buskrika flodslätter i bergsbelägna barrskogar från 3 300 meters höjd till trädgränsen. Efter häckning rör den sig nedåt till cirka 2.000 meters höjd. Under hösten verkar den uteslutande leva på bär.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Namn Fågeln har fått sitt namn efter bergskedjan Ala Shan, eller Helanbergen, som ligger på gränsen mellan Inre Mongoliet och Ningxia i Kina.

Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Flugsnappare Kategori:Fåglar i palearktiska regionen