Ivar Kreuger (uttalas [kry:ger]), född 2 mars 1880 i Kalmar stadsförsamling, död 12 mars 1932 i Paris, var en svensk ingenjör, företagsledare och finansman, känd som grundare av Kreugerkoncernen. Han tillhörde den borgerliga släkten Kreuger.
Från att ursprungligen under tidigt 1900-tal ha grundat och utvecklat byggföretaget Kreuger & Toll Byggnads AB, med armerad betong som specialitet, skapade Kreuger genom AB Förenade Svenska Tändsticksfabrikerna med expansiva investeringar och innovativa finansinstrument ett omfattande tändsticks- och finansimperium som i slutet av 1920-talet kontrollerade merparten av världens hela tändsticksproduktion och en rad stora svenska industrikoncerner. Koncernens omfattande utlåning till stater under 1920-talet bidrog starkt till att kapital från främst USA finansierade en stor del av uppbyggnaden av Europa efter första världskriget.
Mellan 1926 och 1928 lät han uppföra Tändstickspalatset i Stockholm efter ritningar av Ivar Tengbom. Huset blev platsen för koncernens huvudkontor och ett påkostat byggnadsverk i svensk tjugotalsklassicism, skapat av en lång rad av Sveriges främsta formgivare, konstnärer och hantverkare.
Efter börskraschen i New York 1929 började koncernen få problem. Kreugers död i Paris den 12 mars 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen, som ledde till att holdingbolaget och dotterbolaget International Match Corporation i USA försattes i konkurs. Sammanbrottet är en av historiens mest omfattande konkurser och fick långtgående politiska, personliga och ekonomiska konsekvenser i Sverige, USA och många andra länder runt om i världen.
Kreuger har kallats "fursten i den första globala finansstaten" och var redan under sin levnad känd som "tändstickskungen".
Biografi Familj Ivar Kreuger tillhörde den borgerliga släkten Kreuger, han var son till Ernst Kreuger (född 1852 i Kalmar, död 1946 i Stockholm) och Jenny Emelie Kreuger (född Forssman 1856 i Kalmar, död 1949), dotter till Alarik Forssman. Han hade fem syskon, bland dem Torsten (1884-1973). Han var kusin till Henrik Kreüger. Familjen Kreuger bedrev tändsticksfabriker: Ivars farfar drev Fredriksdahls tändsticksfabrik, fadern Ernst drev Kalmar Tändsticksfabrik och brodern Torsten drev Mönsterås Tändsticksfabrik.
Ivar Kreuger bildade aldrig någon egen familj men levde under många år tillsammans med Ingeborg Eberth (född Hässler 1889, död 1977). Se mer under Privatpersonen nedan.
Uppväxt och tidiga utlandsresor miniatyr|stående|Ivar Kreuger i juni 1896 som student vid 16 års ålder. Genom att läsa privat och hoppa över två årsklasser tog Ivar Kreuger studentexamen redan vid 16 års ålder.
Därefter utbildade han sig till civilingenjör på Kungliga tekniska högskolan med en kombinerad examen i maskinteknik och väg- och vattenbyggnad som han tog vid 20 års ålder.
Kreuger skulle sedan tillbringa sammanlagt sju år utomlands, med början i USA. Under kortare perioder beroende på tillgången på arbetstillfällen var han även verksam i Mexiko, Sydafrika, Storbritannien och Tyskland. I Sydafrika drev han en restaurang (som de dock sålde efter en kort tid) tillsammans med Anders Jordahl, en kollega han träffade i USA. Kreuger gjorde också ett kort besök i Indien som dock inte resulterade i något arbete.
Han återvände flera gånger till USA, där han tillbringade den mesta tiden och i huvudsak arbetade för ett flertal företag som utförde konstruktions- och beräkningsarbeten åt byggföretag, bland annat vid The Consolidated Engineering & Construction Co. och Purdy & Henderson i New York.
Han kom tidigt i kontakt med den då relativt nya byggmetoden med armerad betong, enligt system "Julius Kahn" med bakomliggande patent som exploaterades av företaget Trussed Concrete Steel Co. (metoden namngavs efter Julius Khan, en av företagets grundare). Kreuger lärde sig Khan-metoden men var aldrig anställd på företaget.
Som anställd i konsultföretaget Purdy & Henderson under åren 1902–1903, som utförde konstruktions- och beräkningsarbeten åt bland annat byggföretaget Fuller Construction Co., deltog han i uppförandet av flera skyskrapor på Manhattan i New York, bland annat den spektakulära Flatiron Building (1902).
Med tiden utsågs han till chefsingenjör för flera projekt, däribland uppförandet av ett stadion och studentbostäder vid universitetet i Syracuse i delstaten New York.
Åren utomlands och speciellt tiden i Amerika som byggnadsingenjör gav honom många viktiga erfarenheter. Han fick kunskap om nya byggmetoder som ännu inte hade kommit till Sverige och en insikt i hur amerikanskt storföretagande fungerade. Han hade även noggrant studerat hur handeln med värdepapper på börsen på Wall Street gick till.
Vid jultid 1907 återvände han till Sverige. Han hade då lyckats få representantskapet för Trussed Concrete Steels patentskyddade Kahn-byggsystem för den svenska och den tyska marknaden. Målsättningen var nu att lansera de nya byggmetoderna i Sverige och Tyskland.
I byggbranschen: Byggföretaget Kreuger & Toll miniatyr|Trion som 1908 grundade Kreuger & Tolls byggverksamhet. Paul Toll (stående), sittande fr. vänster, Henrik Kreüger (Ivars kusin) och Ivar Kreuger. Bilden är från Råsundaviaduktens bygge i Solna 1908, ett av Kreuger & Tolls första uppdrag. Väl hemkommen till Sverige var Kreugers avsikt från början att arbeta för det amerikanska företaget Trussed Concrete Steel Co.Engelskans 'trussed concrete' motsvarar svenskans 'armerad betong'. på den svenska marknaden tillsammans med sin kusin Henrik Kreüger, som arbetade på KTH inom sektionen för väg- och vattenbyggnad, där han var specialist inom området byggnadsteknik med armerad betong. Samtidigt hade också Paul Toll på byggfirman Kasper Höglund, som tidigare hade anlitat Henrik Kreüger som konsult, vidtalats om att ingå i den nya firman.
Genom ett lån beviljat av Oscar Rydbeck på Härnösands Enskilda Bank lyckades de bli oberoende av det amerikanska företaget vad gällde rörelsekapital i ett inledande skede, och den 18 maj 1908 grundades byggföretaget Kreuger & Toll med byggsystem enligt J. Kahn som specialitet. Henrik Kreüger kom inte med som anställd i företaget utan skulle anlitas som konsulterande ingenjör för de mer avancerade beräkningarna.
För att påtala fördelarna med den nya byggtekniken, som till en början många i Sverige var skeptiska till, höll Ivar Kreuger flera föredrag hos olika byggorganisationer och skrev en stor illustrerad artikel i Teknisk Tidskrift 1908 med titeln "Erfarenheter från Nordamerika angående armerade betongkonstruktioner" som väckte stor uppmärksamhet i byggkretsar. Företagets första order var en bjälklagskonstruktion till Gullspångs Elektrokemiska AB och därefter en viadukt vid Råsunda i Solna. Orderingången steg snart kraftigt genom det stora intresse som hade väckts för de nya byggmetoderna, eftersom de avsevärt förkortade byggtiden och gav mer hållfasta byggkonstruktioner med mindre materialåtgång jämfört med konventionell byggteknik. Ivar Kreuger var också oerhört noga med att alla deras projekt till varje pris skulle genomföras inom utlovad tid, helst på kortare tid än vad som avtalats med beställarna, vilket kom att bli en viktig del av företagets marknadsimage på den starkt konkurrensutsatta byggmarknaden.
Byggsystemen med stålbalkar och armerad betong enligt Julius Kahns system upptogs inte i de byggnormer som gällde i Sverige runt 1908, och vid företagets inledande projekt fick man inte ritningsunderlagen godkända av myndigheterna. Man blev tvungen att anlita expertis från utlandet där byggsystemen var etablerade för att övertyga myndigheterna om att konstruktionerna uppfyllde de krav man kunde ställa.
Under samma tid som Kreuger & Toll drog i gång sin verksamhet i Sverige grundade Kreuger tillsammans med en arbetskollega från tiden i Amerika, norrmannen Anders Jordahl, företaget Deutsche Kahneisengesellschaft, för att exploatera Kahn-systemet i Tyskland. Bankdirektör Axel Hallin, gift med Ivars syster Helga, och Oscar Rydbeck gick in som delägare i det tyska företaget där Trussed Concrete Steel Co. tillhandahöll ett inledande rörelsekapital.
Företaget Kreuger & Toll ombildades 1911 till Aktiebolaget Kreuger & Toll med oförändrad verksamhetsbeskrivning. Företaget kom att medverka i flera större byggprojekt, inte minst i Stockholm där bygget av fastigheten Myrstedt & Stern (Myrstedts Matthörna) i korsningen Kungsgatan-Norrlandsgatan uppförd 1909, kom att bli ett genombrott för företaget. Andra uppmärksammade projekt blev Stockholms stadion, Nordiska Kompaniet (NK), Danvikshem och grundläggningen för Stockholms stadshus. Efter den komplicerade grundläggningen till Stockholms stadshus som krävde omfattande pålningsarbeten skrev Stadshusnämnden till Paul Toll; "Sedan mellan Stadshusnämnden och Eder uppgjort kontrakt av den 18 april 1912 nu är fullgjort 2 månader tidigare än kontraktet stadgar och då Edert arbete med den omfattande och delvis rätt svåra grundläggningen av nämndens kontrollant ingenjör H. Kreuger fått vitsordet att vara ett i allo omsorgsfullt och fackmässigt sätt utfört, så vill Stadshusnämnden härmed betyga Eder sitt erkännande för det sätt Ni fullgjort Edert åtagande".
Inträde i bankvärlden miniatyr|Bankiren Oscar Rydbeck var Ivar Kreugers främsta bankkontakt under Kreugers hela yrkeskarriär i Sverige från 1908–1932. Ivar Kreuger kom också tidigt in i bankvärlden. Den store bankmannen Oscar Rydbeck blev en centralfigur under lång tid i Ivar Kreugers företagsbyggande. När Sveriges Privata Centralbank grundades i januari 1912 valdes Kreuger in i styrelsen genom en rekommendation av Oscar Rydbeck som i en dagboksanteckning skrev: "Dessutom hade jag föreslagit den unge, driftige ingenjören Ivar Kreuger att inväljas i styrelsen".
Inträde i fastighetsbranschen Ivar Kreugers intressen kom med tiden att utvidgas till att inte bara handla om byggverksamhet. Under de inledande åren i byggbranschen fick han den uppfattningen att många fastigheter i Stockholm var klart undervärderade och heller inte förvaltades på ett optimalt sätt, varför han började köpa fastigheter och tomtmark i de centrala delarna av Stockholm. Denna nya affärsidé hade också sin bakgrund i att han 1913 blev invald i styrelsen för Stockholms Intecknings Garanti AB (SIGAB), som medförde att han fick en direkt inblick i marknadsförhållandena och kunde göra en rad förmånliga förvärv av affärs- och bostadsfastigheter. Detta resulterade så småningom i grundandet av Fastighetsbolaget Hufvudstaden (1915) med en central styrning av fastighetsförvaltning, hyressättning och nybyggnation via det egna byggbolaget.
Som en konsekvens av utvidgningen av Kreuger & Tolls verksamhetsområde, delades företaget senare upp i en byggverksamhet genom grundandet av Kreuger & Toll Byggnads AB, där Paul Toll gick in som huvudägare (60%) och verkställande direktör. Den andra delen, AB Kreuger & Toll under ledning av Ivar Kreuger, blev ett holdingbolag med en rad vitt skilda verksamheter. Delningen av bolaget skedde dock först efter att Kreuger hade grundat Svenska Tändsticks Aktiebolaget, 1917.
In i tändsticksbranschen miniatyr|alt=Aktiebolaget Kalmar och Mönsteras Tändsticksfabriker grundares aktie för 1000 kronor, utfärdad den 31 maj 1912, utfärdad av Ivar Kreuger till honom själv och undertecknad i originalet som styrelseledamot. År 1913 blev detta företag en del av Aktiebolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker med totalt 12 fabriker och Ivar Kreuger som verkställande direktör. År 1917 slogs det samman med Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB).|Aktiebolaget Kalmar och Mönsterås Tändsticksfabriker grundares aktie för 1000 kronor, utfärdad den 31 maj 1912, utfärdad av Ivar Kreuger till honom själv och undertecknad i originalet som styrelseledamot. År 1913 blev detta företag en del av AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker med totalt 12 fabriker och Ivar Kreuger som verkställande direktör. År 1917 slogs det samman med Jönköping-Vulcan till Svenska Tändsticks AB (STAB).