E45 är Sveriges längsta väg, 1690 kilometer, och ingår i Europaväg 45.
E45 i Sverige sträcker sig mellan Göteborg och Karesuando via Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Åmål, Säffle, Grums, Sunne, Torsby, Stöllet, Malung, Mora, Orsa, Sveg, Brunflo, Östersund, Strömsund, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Moskosel, Kåbdalis, Jokkmokk, Gällivare, Svappavaara, Vittangi och Övre Soppero. Vägen är en stamväg i hela sträckningen. Europavägen E45 fortsätter söder om Sverige till Italien och norr om Sverige till Norge.
E45 i Sverige kallas även för Inlandsvägen. Den har fått sitt namn eftersom den går i inlandet längs hela sträckan och till större delen ganska nära Inlandsbanan. Den går så pass nära att E45 korsar inlandsbanan 28 gånger mellan Mora och Gällivare; de flesta av dessa korsningar är i samma plan. Söder om Mora konkurrerar den med vad som idag är riksväg 26 om benämningen, främst eftersom den senare följer (den delvis nedlagda) Inlandsbanan till dess slut i Kristinehamn. Riksväg 26 Mora - Kristinehamn - Halmstad kallas idag Inlandsvägen Syd. Skall man färdas mellan södra och norra Sverige kan E45 vara ett alternativ till E4.
E45 går tillsammans med Riksväg 44 över Göta älv vid Stallbacka i Trollhättan på en av landets längsta och högsta 4-filiga broar m.a.p skillnaden mellan brons höjd och den omgivande flacka terrängen. Stallbackabron stod färdig i början på 1980-talet och ersatte en trång och besvärlig passage genom de centrala delarna av Trollhättan. Vid sidan av bron ligger GKN Aerospace Sweden AB (tidigare Volvo Aero) som när de provkör jetmotorer kan orsaka ångmoln vilka kan störa trafiken på bron. Därför finns landets enda varningsskyltar för ångmoln just vid brons påfarter.
Vägens högsta punkt är 570 meter över havet vid Tunturiberget 33 kilometer norr om Orsa. Den lägsta punkten är 35 meter under havet i Götatunneln i Göteborg.
Vägdelen mellan Moskosel i Arvidsjaurs kommun och Ottostorp, platsen nära Kåbdalis i Jokkmokks kommun där länsväg 374 ansluter till E45, går under det i regionen allmänt spridda namnet Burmavägen.
miniatyr|Strömsundsbron. miniatyr|Regnbåge sedd ca 2 km norr om Burmabron från E45:an med Svanabergets fot till höger i bild, 22 maj 2009.
Europaväg
Före 24 november 2006 hette vägen riksväg 45. Kommun- och riksdagspolitiker från berörda regioner i Sverige samt organisationer som vägföreningen Via Lappia (som verkat för det från 1991) och IEF (inlandskommunerna) har under ett antal år verkat för att Riksväg 45 skulle göras om till europaväg. Flera riksdagsmotioner har skrivits och alltid avslagits eftersom de samtidigt begärt stora förbättringar, som det inte funnits pengar till. Under 2004 kontaktade Via Lappia UNECE, och UNECE ställde sig positiva till idén även med befintlig vägstandard. Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att Vägverket skulle utreda förutsättningarna för en sådan omklassificeringRiksväg 45 kan bli Europaväg? Näringsdepartementets pressmeddelande på mynewsdesk 17 mars 2003. Vägverket rapporterade 3 juni att det kunde göras med nuvarande vägstandard, och regeringen ansökte i slutet av juni hos UNECE om en förlängning av E45 UNECE - European Agreement on Main International Traffic Arteries . Omskyltningen beräknades kosta cirka 20 Mkr.
Den 18 oktober 2005 beslutade en arbetsgrupp inom UNECE att vägen skall bli en förlängning av Europaväg 45. E45:s nya sträcka började formellt gälla 23 november 2006 och en invigningsceremoni med bl.a. infrastrukturministern hölls i Göteborg 24 november.
miniatyr|E45-skylt vid Lilla Bommen (nära Götaälvbron). Enstaka omskyltningar påbörjades snabbt på vissa håll. En av de första skyltarna var den i Åsarna som monterades av bland andra Thomas Wassberg vid en ceremoni 24 november. Fler ceremonier hölls samma dag, bland annat i Mora, Vilhelmina och Storuman. Under vintern och våren skyltades E45 när helt nya skyltar behövde sättas upp. Det var ett fåtal. Först under maj och juni 2007 genomfördes omskyltning i stor skala. Omskyltningen var i stort sett klar under september 2007. I Norrbotten skedde det snarare i september-oktober Norrbottenskuriern - E 45-skyltar saknas. Enligt Vägverkets hemsida beräknades omskyltningen vara klar sommaren 2007, men detta infriade man inte riktigt. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns riksvägsskyltar mellan Malung och Mora och fortfarande i april 2011 finns riksvägsskyltar i Göteborg och många andra ställen, särskilt på sidovägar. Kommunerna har ansvaret för skyltar på kommunala gator. Uppenbarligen har Vägverket inte bytt dem, och många kommuner har inte velat ta en kostnad för omnumreringen.
Vägstandard miniatyr|E45 mellan Sorsele och Slagnäs. I vissa delar av Norrland är det mycket vanligt med renar på och intill vägen. Vägen är skyltad 100 km/h hela året. miniatyr|Götatunneln i Göteborg. E45 är skyltad motorväg och 100 km/h i stort sett hela vägen mellan Göteborg och Trollhättan. Resterande sträcka i Götaland och Svealand är vägen i huvudsak skyltad 90 km/h och i Norrland oftast 90 eller 100. Den enda 110-sträckan i Götaland/Svealand är motorvägen förbi Segmon. Söder om E18 ner till Trollhättan är E45 ganska hårt trafikerad, men har inte motsvarande standard (oftast 8–12 m bred). Norr om E18 är vägen ofta under 7 m bred, vilket gör möte mellan lastbilar trånga. Norr om Östersund är den oftast runt 6,5 m. Bussföretag som kör till till exempel Nordkap undviker vägen, både på grund av bredden och ojämnheterna.
Europavägen går rakt genom ganska många tätorter. I följande tätorter går vägen rakt igenom så att gående m.m. blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Göta, Frändefors, Mellerud, Värmlandsbro, Malung, Mora, Sveg, Älvros, Ytterhogdal, Åsarna, Brunflo, Hammerdal, Strömsund, Hoting, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Moskosel, Jokkmokk, Gällivare, Vittangi, Övre Soppero och Karesuando. Hastighetsgränsen är normalt 50 km/h här. Dessutom går vägen genom följande tätorter, där dock biltrafiken är mer separerad från gående och cyklister: Göteborg, Lilla Edet, Trollhättan, Åmål, Säffle, Grums, Sunne, Torsby, Orsa och Svenstavik. Europavägen passerar också rakt genom många småorter. Enligt Europavägskonventionen bör europavägar gå utanför tätorter eller vara separerade.
Vägen skyltas i nordlig riktning: Karlstad (till Grums), Mora, Östersund, Arvidsjaur, Gällivare, Karesuando. I sydlig riktning skyltas Gällivare, Arvidsjaur, Östersund, Mora, Karlstad (endast till Värmlandsgränsen) och Göteborg sedan, samt Frederikshavn (i Göteborg).
Motorväg E45 har följande motorvägsavsnitt i Sverige Göteborg-Trollhättan, 55 km (förutom genom Göta, 2,5 km samt Torpabron över Slumpån 700 m där vägen är vanlig landsväg) Förbi Segmon, 6 km, (gemensam med E18).
Mellan Fiskhamnsmotet i Göteborg och norrut upp till Surte är vägen motorvägsliknande med 2 filer i vardera riktning. Alla korsningar utom 2 är planskilda. Norrut från Surte är vägen skyltad motorväg.
Vägen är utbyggd till motortrafikled längs en del av sträckan mellan Trollhättan och Vänersborg. Som motortrafikled skyltas även en kort vägsträcka i anslutning till motorvägsavsnittet vid Segmon.
Det finns några planskilda korsningar på några fler ställen, bland annat: Vänersborg, Säffle, Östersund och Gällivare.
Se avsnittet Trafikplatser och korsningar nedan för en tabell över avfarter.
Broar och tunnlar De längsta broarna längs E45 i Sverige är: Stallbackabron, 1392 m Strömsundsbron, 332 m Bron vid Köpmannebro, 260 m, öppningsbar Bron vid Stöllet, 220 m Bron vid Mora, 205 m
E45 har två tunnlar: Götatunneln, cirka 1,6 km Gullbergstunneln, cirka 420 meter Det finns också fyra cirka 30 meter långa faunatunnlar mellan Lödöse och Trollhättan.
Planerad utbyggnad
Trafikverkets och regeringens tidsplaner sträcker sig fram till byggstart 2025. En översiktlig plan finns för hela denna period. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025 Följande planeras:
Göteborg–Mora
Mitträcke och breddning Ånimskog–Åmål (runt 20 km). Del 1, Ånimskog - Tösse är klar. Del 2, Tösse - Åmål, planeras ha byggstart hösten 2024. Mitträcke och breddning Säffle–Valnäs (runt 18 km). Byggstart tidigast 2025. Ombyggnad av korsningen i Vägsjöfors, en av de många korsningar där E45 svänger. Byggstart 2024 och planerat klar 2025.
Mora–Karesuando Genomfart Mora, förbättring av befintlig väg. Delsträcka 1 klar sommaren 2022 och hela projektet beräknas klart 2024. Ny broschyr om hur Trafikverket förbättrar trafiksäkerheten i Mora Breddning av sträckan Vattnäs–Trunna (runt 8 km, ligger mellan Mora–Orsa), byggstart dröjer till tidigast 2023. Breddning av sträckan Sveg–Älvros. Oklar tidpunkt. Förbifart Sveg. Cirka 7 km ny väg, men det kortar sträckan med 18 km. Älvros blir då i högre grad orten med service för resenärer. Kommunen vill ha vägen genom Sveg och bromsar, vilket varit framgångsrikt. Beslut om byggstart har tagit flera gånger, med planerade färdigdatum 2009, 2014, 2018 och 2022. Nu planeras för byggstart tidigast 2023.
Källor Trafikverket, nationell planering Regeringen, Större investeringar över 100 miljoner kronor i nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur för perioden 2018–2029 Trafikverket, vägprojekt
Efter 2030 Inte särskilt mycket är planerat på E45 i planen till 2030. En del projekt har planerats, men lagts på framtiden:
Göteborg–Mora: I det projekt som avslutas 2012 och som avsåg att bygga ut till motorväg mellan Göteborg och Trollhättan valde man att lyfta ut en bro norr om Lilla Edet, en trafikplats vid Göta och trafikljuset vid Agnesberg ur budgeten eftersom fördyringar gjorde att det inte fanns pengar till alltBanaVäg i Väst . Dessa planeras att byggas senare men är inte med i 2018 års nationella plan, så tidpunkten för byggstart blir troligen efter 2030. Förbättringar Vänersborg–MellerudKalkyl PM E45 Syd Dykällan - MellerudE45, Vänersborg–Frändefors, mötesfri landsväg. Breddning och mitträcke där det saknas. Osäker tidsplan. Det krävs breddning och bitvis ny lokalväg på grund av många utfarter. En del sträckor kräver ny väg. Nya förbifarter vid Frändefors, Mellerud och Mora. Vägen går igenom tätorterna idag, och förbifarter har diskuterats i flera årtionden. I övrigt planeras inga förbifarter eller bättre genomfarter utöver dessa och de före 2030. Det beror delvis på att i de glest befolkade områdena är tätorterna målet för många trafikanter, till exempel arbetspendlare, och få skulle använda en förbifart. För Mora satsar man på att förbättra genomfarten istället, eftersom en förbifart anses för dyr. Under 1970- och 80-talen fanns planer på motortrafikled väster om Trollhättan (10–15 km). Vägsystemet nordväst om Trollhättan utformades lite provisoriskt med tanke på det, med många svängar i trafikplatser. Denna plan finns i bakgrunden, men är lågt prioriterad. Dock valde man att låta motorvägen sluta utanför Trollhättan ungefär där denna väg skulle ansluta. Området är delvis naturreservat, Göta älvs djupa branta sevärda dalgång (se Kopparklinten). Motorväg eller 2+2-motortrafikled med mitträcke mellan Ed och Vålberg i Värmland, 9 km, gemensamt med E18. Mora–Karesuando: Orsa–Tandsjöborg i Dalarna, smal idag, bättre väg, 70 km. Ytterhogdal–Rätan i Jämtlands län, smal idag, bättre väg, 30 km. Förbifart Brunflo, mellan Lockne och Optand. I första hand ett projekt på E14. Projektering för vägplan pågick under 2018, men sköts upp till efter 2029. Hallviken i Jämtland: Krokigt och brant idag, förbättring på runt 2–5 km. Sträckan har klart mer trafik än E45 i Norrland oftast har. Ligga–Porjus i Norrbottens län: Krokigt, smalt och brant idag, förbättring längs några kilometer.
De projekt som är listade här skulle i stort sett skapa mötesfri väg Göteborg–Vålberg(vid Grums), något som kanske kan bli klart år 2040. Norr om Vålberg planeras inte mötesfritt, men det skulle med dessa projekt bli minst 8 meters bredd Göteborg–Strömsund, vilket är ett långsiktigt mål. Norr om Strömsund kommer vägen ha 6–6,5 m bredd många år till.