Halland är ett landskap i sydvästra Sverige. Halland gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och i öster och norr till Västergötland, samt har i väster kust mot Kattegatt.
Namnet Som det första omnämnandet av området räknas vanligen en uppräkning av folkslag/stammar av den romersk-gotiske historieskrivaren Jordanes i hans verk Getica ("Goternas ursprung och bedrifter") skriven omkring år 550:
De ovan uppräknade folkslagen har vanligen placerats längs det nuvarande Sveriges västkust, där hallin anses stå för halläningar, medan ahelmin (heinii) och feruir kopplats samman med Himle och Fjäre.
Landskapets namn kommer troligen från Hovs hallar (hällar), som är belägna i nordvästra Skåne, väster om Båstad. Det är vanligt att områden namnges av näraliggande centralbygder (t.ex. Västmanland och Södermanland som ligger i respektive väderstreck relativt den uppländska centralbygden), varför Halland då skulle ses som området bortom Hovs hallar från ett skånskt perspektiv. Av flera skäl (utöver ovanstående uppräkning även baserat på olika organisationsstrukturer och kulturmönster norr och söder om Tvååkersgränsen då det skriftliga underlaget blir mer omfattande) anses det troligt att beteckningen ursprungligen enbart avsåg de södra delarna av landskapet.
Historia
Hallands historia har präglats av dess geografiska förutsättningar med tätbefolkad slättbygd längs kusten och glesbefolkad skogsbygd längre inåt landet. De vattendrag som rinner genom landskapet och har sitt utlopp i Kattegatt har varit viktiga transportleder.
När de skriftliga källorna börjar komma var Halland en del av Danmark. Det förblev så under större delen av medeltiden, med undantag för den turbulenta perioden från 1280-talet och fram till 1366 då landskapet och dess bägge delar (Norra Halland och Södra Halland) var alternerande under dansk, svensk och norsk överhöghet samt dessutom under kortare perioder relativt fritt från utomstående inblandning. Vid freden i Brömsebro 1645 blev landskapet svenskt på trettio år och sedan freden i Roskilde 1658 har landskapet varit permanent svenskt.
Kultur
Traditioner I Halland, liksom andra delar av västra Sverige, förekommer brasor under våren som påskbrasor. Folkdräkter från Halland Huvudartikel: Folkdräkter från Halland
Halland är det landskap med näst flest bygdedräkter i Sverige (Dalarna har flest). Totalt finns det 89 dräkter i Halland, 66 kvinnliga och 23 manliga. De halländska folkdräkterna är ofta mörkare i färgen än i andra delar av landet. Dels tillkom dessa dräkter relativt sent, under början och mitten av 1800-talet, dels hade också väckelserörelsen ett visst inflytande över klädseln. Dräkterna från Limabacka och Rolfstorp är undantag från detta, men så är de också äldre.
Dialekter & Litteratur Dialekten i Halland, halländskan, varierar mellan de olika delarna av landskapet. I söder är påverkan störst från sydsvenska mål, medan götamål dominerar i norr. Godsherren och politikern Peter von Möller publicerade 1858 Ordbok Öfver Halländska Landskaps-Målet. Språkforskaren (och senare finansministern) Ernst Wigforss publicerade 1913 sina akademiska studier kring dialekterna i avhandlingen Södra Hallands folkmål: ljudlära.
miniatyr|höger|Eskatorpsbrakteaten, den äldsta bevarade texten från Halland Den första skrivna materialet i Halland är Eskatorpsbrakteaten, funnen i Fjärås socken. Den är skriven med Futharkens äldre runrad. Det förekommer i övrigt begränsat med tidigt skrivet material från landskapet. Det finns bara fyra runstenar, samtliga från trakten runt Halmstad. Från Vor Frues kloster i Varberg finns två inkunabler bevarade.
Tidiga uttryck från personer från Halland som uttryckt sig i skrift är Birger Gunnersen och Povl Helgesen. Under 1700-talet verkade flera personer i upplysningstidens anda i landskapet såsom bl.a. Gustaf Fredrik Hjortberg och Pehr Osbeck. På ett nationellt plan kom Olof von Dalin (uppvuxen i Vinberg, aktiv i Stockholm) att förändra det svenska språket genom Then Swänska Argus, som räknas som den yngre nysvenskans start.
Under den senare halvan av 1800-talet skrev August Bondeson skönlitterärt om allmogekulturen i Halland, inklusive de lokala dialekterna medan Sven Peter Bexell skrev om landskapets historia. I början av 1900-talet skrev Fredrik Ström, liksom Bondeson gjort före honom, om den lokala kulturen. Det gjorde han bland annat i Folket i Simlångsdalen, som fick den konkreta följden att orten som tidigare hette Breared bytte namn till Simlångsdalen.
Andra exempel på författare aktiva i landskapet: Gustaf Ullman Astrid Pettersson Elsa Grave Alf Hambe Ingela Strandberg Albert Olsson
Konst Hallands konsthistoria är tämligen varierad. Karolina Petersson (museichef på Mjellby konstmuseum), har beskrivit att den ”består snarare av öar än av en samlad bild”. Liksom i många omgivande områden består landskapets tidigaste konst främst av de väggmålningar och verk som finns i kyrkor. En konstform med stor spridning i landskapet (samt inte minst i angränsande Småland) var bonadsmålningen som fick stor spridning med början från 1730-talet fram till senare halvan av 1800-talet. Den hade ofta bibliska motiv och var populär bland allmogen, med början hos de mer välbeställda. Bland de mest bekanta målarna var Johannes Nilsson och Carl Reinic Rosenberg.
Severin Nilson tecknade många landskapsbilder under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, bland annat av hemlandskapet. Han var även en tidig fotograf. Konstnärskolonin Varbergsskolan ritade kring sekelskiftet i syntetisk stil medan Halmstadsgruppen (aktiv 1929-1979) introducerade surrealismen i Sverige. Andra exempel på konstnärer/konstnärsgrupper aktiva i landskapet är Hanhalskolonin (med Ansgarius Börjesson), Walter Bengtsson och Lotta Antonsson. Hallands konstmuseum är ett regional konstmuseum, medan Mjellby konstmuseum har ett fokus på Halmstadgruppens verk och Teckningsmuseet i Laholm visar teckningar.
Musik Musiker med koppling till landskapet: Carl Fredrik Lundqvist Matz Bladhs Per Gessle och Gyllene Tider Basshunter Ulf Lundell Öppna landskap
Teater Teater Halland grundades i Varberg 1990. I Falkenberg grundade komikerparet Stefan & Krister Vallarnas friluftsteater 1996. I Falkenberg spelas även Falkenbergsrevyn sedan 1998 (själva revyn började dock 1982 som Krogseredsrevyn). I Halmstad har Halmstads Teater funnits sedan 1954.
Mat Kosten i Halland präglades traditionellt av de tillgängliga resurserna, med bland annat mycket spannmålsprodukter, gris och fisk. Inte minst laxen har varit viktig och det förekom begränsningar i hur mycket lax som drängar och pigor skulle behöva äta. Kålgårdar har förekommit sedan medeltiden. I början av 1800-talet blev köksträdgårdar vanliga. Måltiderna var frukost, daver, middag, merafton och kvällsmat. En typisk kost (från Krogsereds socken, nedtecknad av Johan Kalén på 1920-talet) var smör, ost, bröd och brännvin till frukost (kl. 8), grynvälling till daver (kl. 11), ärtor och kött till middag (kl. 16), lite bröd och en sup till "unidorn" (kl. 18) och sill, bröd och gröt till kvällsmat (kl. 21).
Till jul är grönkål en rätt som är utpräglat populär i just Halland. Den kom till Halland via Tyskland, Danmark och nordvästra Skåne. Den är belagd sedan 1700-talet. Ursprungligen var den främst populär i södra Halland, men äts numera i hela landskapet. Köttsoppa med grönsaker och klimp är lokalt populärt i Morup. Dagarna före askonsdagen under påskveckan kallades förr fläsksöndag, bullemåndag och pannkaketisdag. Andra matvaror utöver de nämnde som förnippas med landskapet är pepparrot, fläder, sötost.
Äng i Sibbarps socken blev 2021 första restaurang i landskapet med en Michelinstjärna.
Idrott
Idrottare från landskapet har vid många tillfällen varit framgångsrika i bollsporter. I bordtennis har två spelare från landskapet vunnit individuella VM-guld: Stellan Bengtsson (1971) och Jörgen Persson (1991). Flera andra har vunnit VM-titlar i dubbel och lag på herrsidan. På klubbnivå har Varbergs BTK vunnit ett stort antal lag-SM guld, inte minst tack vare Ann-Christin Hellman. Halmstad BTK har vunnit flera lag-SM både på dam- och herrsidan, medan Falkenbergs BTK har vunnit ett stort antal guld på herrsidan. I fotboll har Halmstads BK nått de största framgångarna. Klubben har blivit svenska mästare fyra gånger och spelat ett stort antal säsonger i allsvenskan. Övriga lag som spelat i allsvenskan på herrsidan är IS Halmia, Falkenbergs FF och Varbergs Bois. På damsidan har Kungsbacka DFF spelat en säsong i allsvenskan. I handboll har HK Drott varit landskapets dominerande lag med 11 SM-guld. Ett stort antal spelare har spelat med landslaget och vunnit internationella titlar, bland annat under Halmstadssonen Bengt "Bengan" Johanssons tid som förbundskapten 1988-2004. I innebandy har Warberg IC blivit svenska mästare fyra gånger på herrsidan. I volleyboll har Falkenbergs VBK vunnit sex SM-guld på herrsidan.
De första distriktsmästerskapen i friidrott hölls 1905. Till de individuellt mest framgångsrika idrottarna tillhör Hjalmar Mellander som tog guld i antik femkamp vid olympiska sommarspelen 1906 och Erik ”Spänst” Svensson som tog silver i tresteg vid olympiska sommarspelen 1932. Under de senaste decennierna har Sven Nylander nått störst framgångar med ett stort antal fjärdeplatser i 400 meter häck vid olympiska spel och världsmästerskap. I gång har både May Bengtsson (5 och 10 kilometer) och Stefan Johansson varit världsrekordinnehavare. O-ringen i orientering har hållits i Halland två gånger, 1993 med Falkenberg som centralort och 2012 med Halmstad som centralort. Kate Jonson tog EM-guld på 100 meter frisim vid EM 1958.
I kanotsport har Rolf Peterson vunnit både VM- och OS-guld. I rodd har Frida Svensson vann VM-guld i singelsculler vid VM 2010. Ett lag i fyra med styrman från Falkenbergs Roddklubb represterade Sverige vid bland annat OS 1952. I laget ingick Ingemar Svensson, senare kom även hans son Hans Svensson att delta i OS, i hans fall 1976-1984. Vid OS 1984 var han fanbärare. I segling har Christian Lunde blivit världsmästare i E-jolle. I landskapet finns goda förutsättningar för vindsurfing. Den första vindsurfingklubben i Sverige bildades i Halmstad 1974 och bl.a. Apelviken är ett populärt tillhåll för surfare.
Inom motorsport har Falkenbergs Motorbana arrangerat Västkustloppet sedan 1952, liksom för formel 3-tävlingar och STCC. Henrik Lannér deltog i individuell hoppning i ridsport vid olympiska sommarspelen 1992. Till samma tävling hade Ulrika Bidegård kvalificerat sig, men kunde inte delta p.g.a. en skadad häst. Carl Fredrik von Mentzer har tagit VM-silver i militär femkamp.
De för svenska förhållanden milda vintrarna har medfört att idrottare har haft begränsat med framgång i vintersporter. Länsförbunden har också bildats relativt sent. Ishockeyförbundet bildades 1959 (och upplöstes 2010 då klubbarna istället gick med i Skåne och Göteborg), skidförbundet 1958 och bandyförbundet 1935. Det finns sedan 1979 en konstfrusen isbana för bandy, Sjöaremossen, strax utanför Varberg. Där spelar Sunvära SK, som spelat i Elitserien på damsidan och Frillesås BK, som spelat i Elitserien på herrsidan. De första ishallarna med ishockeyspel byggdes 1972 i Halmstad och Kungsbacka. I TV-Pucken nåddes de största framgången 1990 då Halland kom fyra. TV-Puck-laget 1994 utmärkte sig genom att Erika Holst som första flicka deltog. Hon kom sedan att spela 327 landskamper med Sveriges damlandslag i ishockey (världsrekord) och tog medalj vid OS 2002 och 2006. På herrsidan har Calle Johansson nått de största individuella framgångarna med bl.a. långvarigt spel i NHL. Även Peter Högardh har spelat ishockey på elitnivå. Det finns anläggningar som producerar konstsnö i Vallåsen, Åkulla och Ätran.
Arkitektur och kulturminnen