Anneli Elisabeth Alhanko Skoglund, född 11 december 1953 i Bogotá i Colombia, är en sverigefinsk balettdansös. Under 1970- och 1980-talet gjorde hon karriär på Kungliga Baletten, senare även på den internationella arenan. Alhanko har på senare år drivit olika balettutbildningar.

1990 utsågs hon av kungen till hovdansare, den första i svensk historia. Hon utsågs till prima ballerina assoluta, efter framträdande på Bolsjojteatern i Moskva.

Biografi

Uppväxt Alhankos far Erkki Alhanko var finländsk generalkonsul i Bogotá, och via sin mormor har hon ryska rötter. Anneli Alhanko kom till Sverige först vid fyra års ålder, där familjen slog sig ner i Bromma i Stockholm.

Alhanko var blyg som ung. Detta var orsaken till att föräldrarna placerade henne i en dansskola, dit hon begav sig först på fjärde försöket. Vid sex års ålder såg hon sin första balettföreställning på Kungliga Operan, varefter hon bestämde sig för att bli ballerina. Hon studerade dans för Brita af Geijerstam (lärare även för "Hagasessorna") och blev antagen att studera vid Kungliga Svenska Balettskolan 1963–1971. Vid 13 års ålder medverkade hon i Rudolf Nurejevs uppsättning på Stockholmsoperan, i rollen som ett av barnen.

Under flera års tid i ungdomen spelade Alhanko även tennis på god juniornivå. Björn Borgs tränare Percy Rosberg försökte förgäves få henne att avbryta sin danskarriär och istället satsa på tennis.

Karriär Åren 1971–1997 var Alhanko fast anställd vid Kungliga Baletten, där hon snabbt blev en av dess främsta ballerinor. Redan första året 1971 dansade hon en huvudroll i Rudolf Nurejevs uppsättning av Nötknäpparen, och hon har sedan dess dansat samtliga de stora klassiska balettrollerna.

1973 utnämndes hon till solist, 1976 till premiärdansare och 1990 till Sveriges första hovdansare."Anneli Alhanko": NE.se. Läst 18 mars 2013. Genom åren har Alhanko inbjudits att gästdansa vid många av de främsta balettkompanierna världen över och är hittills den enda svenska som inbjudits att dansa vid den anrika Bolsjojbaletten i Moskva, där hon 1984 dansade i Giselle under ledning av den legendariska Galina Ulanova.Hagen, Cecilia (2010-04-18): ”Anneli Alhanko: "Jag fick inte dra av tåspetsskorna"”. Expressen.se. Läst 18 mars 2013. Efter det förärades hon som en av mycket få i världen den allra finaste dansartiteln prima ballerina assoluta. Så sent som 2013 hade ingen annan svenska uppträtt i baletten på Bolsjojteatern.

1975 avbildades Alhanko tillsammans med kollegan Per Arthur Segerström på det första svenska frimärket med balettmotiv och sedan 2003 ingår ett porträtt av henne i Statens porträttsamling på Gripsholms slott. Efter den formella och obligatoriska tjänstepensioneringen från Kungliga Baletten 1998 har Alhanko fortsatt att framträda internationellt som frilansare och har även undervisat.

Senare år, andra aktiviteter 2009 avslutade Alhanko efter en höftoperation sin karriär som dansare. Då hade hon under sin aktiva karriär som dansare slitit ut cirka 6 000 par tåskor, motsvarande cirka 150 handsydda skor om året. Två år tidigare startade Alhanko den egna balettutbildningen för barn och unga, Alhankolinjen i Stockholm. I januari 2010 integrerade hon tillsammans med medgrundaren Eva Johnson denna i den utvidgade satsningen Base 23 – Stockholm Dance Academy (även känd som Alhanko Academy of Ballet), en mer omfattande dansakademi med ett flertal olika inriktningar där hon är chef och en av lärararna. Hon har också varit verksam med att ta fram en egen kollektion av barnkläder i ekologisk bomull.Kattliv 2010, intervju om klädkollektion med mera

Alhanko var värd för Sommar i P1 i Sveriges Radio 1987 och 2010. Hon har som gäst medverkat i bland annat SVT:s program Caramba och Så ska det låta. I december 2011 medverkade hon i programmet Sommarpratarna, och 2013 (inspelat 2012) var hon en av deltagarna i musikprogrammet Maestro i SVT.

Privatliv och släkt Anneli Alhanko är gift med Håkan Skoglund, och de två har en dotter som är född i början av 1990-talet. Alhanko är moster till skådespelaren Josephine Alhanko, som 2006 utsågs till Fröken Sverige.

På senare år har familjen bott i Stockholm, utöver en sommarstuga i finska Hangö.

Produktioner (urval)

Framträdande huvudroller Svansjön Rudolf Nureyevs Nötknäpparen (1971) Kenneth MacMillians Romeo och Julia (1973) Ulf Gadds Törnrosa (1974) Giselle (1975) Birgit Cullbergs Fröken Julie (1977) John Crankos Så tuktas en argbigga (1978) Hans Brenaas Coppélia (1980) Kenneth MacMillans Manon (1980) Beryl Greys Törnrosa (1985) Natalia Makarovas La Bayadère (1989) John Crankos Onegin (1990) John Neumeiers En midsommarnattsdröm (1990).

Filmografi 1984 – Abbalett (TV) 1993 – Sista dansen 1994 – Dansaren 2000 – The Working of Utopia 2002 – R.E.A. (Roligt Elakt Aktuellt) (TV) 2013 – Maestro (TV)

Priser och utmärkelser 1980 – Svenska Dagbladets operapris 1990 – Hovdansare 1998 – Litteris et Artibus 2010 – Natur & Kulturs kulturpris 2014 – Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning"

Galleri

Referenser

Externa länkar Anneli Alhanko webbplats Base 23 webbplats

Kategori:Födda 1953 Kategori:Svenska ballerinor Kategori:Svenska skolledare under 2000-talet Kategori:Hovdansare Kategori:Kvinnor Kategori:Levande personer Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus Kategori:Sommarvärdar 1987 Kategori:Sommarvärdar 2010 Kategori:Personer från Bogotá Kategori:Svenska balettdansare under 1900-talet Kategori:Svenska balettdansare under 2000-talet Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner