thumb|Hordalands fylkeskommuns administrationscenter i Bergen.
Hordaland fylke var ett fylke i västra Norge. Tillsammans med Sogn og Fjordane fylke ingår det sedan den 1 januari 2020 i Vestland fylke.
Staden Bergen var residensstad, andra städer är Odda och Leirvik. Hordaland fylke gränsade till Sogn og Fjordane fylke i norr, Buskerud och Telemark fylken i öster samt Rogaland fylke i söder. Fylket var Norges tredje största fylke räknat i invånartal och det nionde största räknat i areal. 71 % av arealen var fjällområden högre än 300 m ö.h. Hordaland var det enda fylket i Norge där alla kommuner gränsade till havet. Den 1 januari 2020 inrättades Vestland fylke, bildat genom sammanslagning av Hordaland och Sogn og Fjordane fylken.
Historiskt sett har Hordaland indelats i fyra landskap, Nordhordland, Sunnhordland, Hardanger och Voss. Denna indelning består än idag med undantag av att ett femte landskap Midthordland har tillkommit. Bergen var ett eget amt från 1831 och från 1919 till 1972 ett eget fylke.
Hordalands natur är mycket omväxlande, med många öar, insjöar, glaciärer, fjordar, forsar, fjäll och bergstoppar och har ett rikt kulturlandskap med fiskebyar, frodiga jordbruksområden, industriområden och gamla kulturminnen.
Av kända platser förutom Bergen kan nämnas Hardangerfjorden, Hardangervidda, Hardangerjøkulen, Folgefonna, Agatunet, Lofthus, Odda, Langfossen, Låtefossen, Steinsdalsfossen, Vøringsfossen, Voss, Baroniet Rosendal, Halsnøy kloster, Espevær, Lysøen, Lyse kloster, Havråtunet, Telavåg, Kollsnes, Mongstad, Ågotnes och ön Stord. Vardetangen är kungariket Norges västligaste punkt.
Två platser i Hordaland finns med på Unescos lista över världsarv; Bryggen i Bergen som togs upp på listan 1979 och Nærøyfjorden tillsammans med naturreservatet Vestnorsk fjordlandskap och Geirangerfjorden som togs upp på listan 2005.
Geografi thumb|right|250px|Distrikt i Hordaland: thumb|Vøringsfossen i Eidfjord thumb|Sunndal, Hordaland i Mauranger ligger vackert till vid Hardangerfjorden. Hordaland ligger i sydvästra Norge med fjordar och kust mot Nordsjön. Hordaland och grannfylket Rogaland kallas ofta för Norge i miniatyr, eftersom fylkena har i princip allt när det handlar om landskap. De har höga fjäll, djupa fjordar, jordbruksmark, skog, forsar, sjöar, långa sandstränder och branta klippor m.m.
Hardangerfjorden är fylkets längsta och djupaste fjord, 179 km lång och på sina håll 800 meter djup. Nordmannslågen är Hordalands största insjö som täcker 11 km². Med sina 1 863 m ö.h är Hardangerjøkulen fylkets högsta fjäll. Osterøy är den största ön med sina 328 km², medan Fedje med sina 9 km² är fylkets minsta kommun. Modalen har minst antal invånare med endast 350, medan Bergen är Hordalands största stad och folkrikaste kommun med ca. 260 798 invånare. I areal är däremot Voss störst med 1 805 km².
Hordaland är uppdelat i fem landskap:
Sunnhordland miniatyr|En äldre kyrka på Bømlo. I sydligaste delen av Hordaland ligger Sunnhordland. Det är stora variationer i landskapet på gränsen till Rogaland. Här finns det höga fjäll och glaciärer, öar, tätorter och jordbruksområdet. Leirvik är den enda staden i landskapet men staden Haugesund i Rogaland ligger precis över fylkesgränsen i söder.
Hardanger Hardanger är landskapet längs och omkring Hardangerfjorden. Området börjar i Kvinnherad i väst och följer fjorden in till tätorten Eidfjord i öst och söderut längs Sørfjorden. Landskapet omfattar kommunerna Kvam, Jondal, Granvin, Ulvik, Eidfjord, Ullensvang och Odda.
Hardanger är känt för sin dramatiska natur med fjäll, glaciärer, forsar och fjordar. Detta har under alla år lockat såväl turister som konstnärer till området. Det är också känt för sina fruktodlingar. Man tror att det var brittiska munkar som påbörjade fruktodlingen här redan på 1300-talet. I Hardanger odlas äpplen, päron, plommon och körsbär. Totalt ca 40 % av all norskodlad frukt kommer från Hardanger.
Voss Voss är ett inlandslandskap och en knutpunkt för trafiken i hela fylket och med sina 1 805 kvadratkilometer är det det största landskapet i Hordaland. Voss Fjellheisar är en populär skidanläggning precis norr om Voss centrum. Det är Hordalands största skidanläggning, skidmöjligheterna är stora på Voss. Bergensbanen och Voss stasjon ligger vid Voss Centrum. Voss ligger vid övergången mellan kust- och inlandsklimat och har en genomsnittlig nederbörd på ca 1200 mm och under sommaren har man ungefär samma nederbördsmängd som Geilo och Oslo. Landskapet här kan påminnas om Gudbrandsdalen med mindre dalar, insjöar och älvar med en del brukad mark. Voss är dock Hordalands största och viktigaste jordbrukskommun.
Midthordland Midthordland är präglat av storstaden Bergen och dess omgivningar. Landskapet är mycket varierat. Här finns det stora och små öar ute vid kusten. Dessa är ofta tätbefolkade och framstår som förorter till Bergen. Inåt landet är det mer fjällrikt och mer skog, något som gör att det bor betydligt färre människor här än vid kusten.
Nordhordland Nordhordland ligger norr om Bergen och gränsar till Sognefjorden i norr. Detta var en gång ett eget distrikt med har med tiden vuxit samman med Bergen. Näringslivet i Nordhordland har traditionellt varit baserat på lantbruk, fiske och industri. I nyare tider är också oljerelaterade verksamheter blivit starkt representerade, särskilt på Mongstad. Man producerar elektricitet med vattenkraft i Masfjorden, Modalen och Vaksdal. Kommuncentret Dale i Vaksdal ligger en av landets ledande trikåvarufabrik, en näring som tidigare har varit mycket viktig för hela Hordaland.
Landskapet mot öst Mot gränsen till grannfylkena i öst ligger det karakteristiska dal- och Hedlandskapet som sedan går över till höga fjäll. Höjderna ligger i stort sett mellan 700 och 1 000 meter över havet men det finns även toppar upp till 1 900 meter över havet. Bland bergen finns stora insjöar och det gör området lämplig för vattenkraft.
Öarna mot väst Mot väst ligger det yttre ölandskapet, där öar och holmar ligger lågt i vattnet. Många öarna består av vulkaniska bergarter. Hordlands näst minsta kommun i befolkning, Fedje som har runt 500 invånare ligger på en liten ö utanför kusten av Nordhordland. Hordland är det enda fylket där alla kommuner gränsar mot vatten.
Klimat Hordaland har ett liknande klimat som de andra fylkena på Vestlandet, ett milt klimat med mycket nederbörd. Detta är följande väderrekord i Hordaland:
Kallast : -39,6 °C (Finse, 1982) Varmast : 34,0 °C (Voss, 1889) Största dagsnederbörd: 229,6 mm (Indre Matre, 1940) Största månadsnederbörd: 1150 mm (Masfjorden, 1989) Minsta månadsnederbörd: 0 mm (Tyssedal, 1986)
Historia Innan Harald Hårfagres enande av Norge under 800-talet var Hordaland (Fornnordiska:Hǫrðaland) ett eget småkungadöme och efter enandet tillbringade de norska kungarna mycket tid på kungsgårdarna i fylket innan "riktiga städer" hade uppstått. Bergen grundades 1070 av kung Olav Kyrre vid kungsgården Alrekstad som han då regerade ifrån. Staden blev senare huvudstad i hela Norgesväldet fram tills 1314 då Oslo blev huvudstad och var från 1350 till ca 1750 i samarbete med Hansan.
Gulatingslagen vid Eivindvik i Gulen som då var en del Hordaland var det enda och första stora lagting i Norge runt år 900. Och efter dennes mönster öppnades liknande ting såsom Alltinget på Island, Frostatingslagen i Trøndelag, Eidsivatingslagen i Oplandene och Borgartinget i Viken. Gulatinget omfattad först bara Firdafylke, Sygnafylke och Hordafylke, senare även Sunnmærafylke, Rygjafylke, Egðafylke, Valdres och Haddigjadalr.gulatinget.no Gulatinget flyttade ifrån Gulen till Bergen år 1300.
1503 blev landet indelat i fyra huvudlän, och Hordaland blev en del av Bergenhus län som omfattade Vestlandet och Nordnorge, med Bergen som administrationscenter.
1662 avlöstes länen och blev amt och Hordaland ingick i Bergans amt (upprättat 1669) som omfattade dagens Hordaland, Sogn og Fjordane och Sunnmøre.
1681 upprättades Bergenhus amt som ett eget underliggande amt i Bergen amt, och Hordaland blev då en del av detta.
1682 blev Vardøhus amt (Finnmarken) inlemmat i Nordlandenes amt och därmed också underlagt Bergenhus amt, men redan 1685 uteslöts Vardøhus amt.
1689 blev Sunnmøre överfört till Romsdals amt, men fortsatt underlagt Bergen amt.
1763 delades den resterande delen av Bergenhus amt i Søndre Bergenhus amt och Nordre Bergenhus amt. Södra Bergenhus amt införlivades i Hordaland, medan Norra Bergenhus amt införlivades i de två fylkena Sygnafylke och Firdafylke.
1773 blev de delar av dagens Gulens kommun som ligger söder om Dingeneset overfört till norra Bergenhus amt, ett område som omfattar den tidigare tingsplatsen för Gulatinget
1789 överfördes dagens Troms fylke från Nordlandenes amt till Finmarkens amt.
1831 uteslöts Bergen amt från Søndre Bergenhus amt och fick bli ett eget, Bergen amt.
1915 inlemmades Årstad och Gyldenpris in i Bergen.
1919 döptes Søndre Bergenhus amt om till Hordaland fylke och Norra Bergenhus amt döptes om till Sogn og Fjordane fylke.
1972 inlemmades kommunerna Arna, Fana, Laksevåg och Åsane in i Bergens kommun och staden blev samtidigt en del av Hordaland fylke.
2002 överfördes Ølens kommun i Sunnhordland till Rogaland fylke.
Hordaland har således under historiens gång genomgått stora administrativa ändringar men dagens Hordaland är nästan identiskt med hur det såg ut 1 000 år sedan om man bortser från förlusten av Gulens och Ølens kommuner.
thumb|Den kända svenska filologen Adolf Noreen (1854-1925) förklarar ursprunget till namnet Horder.
Namn och symboler miniatyr|vänster|200px|Hordalands fylkesvapen. Namnet «Hordaland» kommer av folket Hǫrðar (Ett germanskt folkslag, se Haruder). Hǫrðar kommer av Urgermanska haruðóz som betyder 'krigare och skog'. Horderna kom till Vestlandet och bosatte sig mest på Bergenshalvøyen. Namn som Hordabø, Hordnes, Hordvik och Hardanger («hordenes fjord») kommer av detta folkslag, och Hordaland betyder därför «hordernas land».
Symbolen i Hordalands fylkesvapen är två krysslagda yxor med en guldkrona över med röd bakgrund, baserat på ett sigill hittat efter Olavsgildet på Onarheim i Tysnes kommun. Fylkesblomma för Hordaland är Jordviva. Fylkessten för Hordaland är Koronitt. Fylkesfågel för Hordaland är Vitryggig hackspett.
Läs mer om dessa här (På norska): Fylkesfugl, fylkesblomst og fylkesstein
Demografi thumb|Befolkningsutveckling 1769-2001: Befolkningen har ökat i hela fylket men få kommuner har ökat mer än landsgenomsnittet, trots att fylket har ökat mer än landsgenomsnittet. thumb|Befolkningsutveckling 2001-2009: Hordalands befolkning ökar fortfarande snabbare än landsgenomsnittet men många kommuners befolknings minskar.
Bergen var ett eget fylke fram till 1972, men det som är dagens Hordaland var Norges mest folkrika fylke fram till 1890 då Oslo fick fler invånare. Akershus fylke passerade Hordaland 1987 som sedan dess varit Norges tredje mest folkrika fylke.
Hordaland hade 9,8 % av Norges befolkning och 37,7 % av befolkningen på Vestlandet 2009. Bergen kommun har själv hela 53,7 % av befolkningen i fylket, Nordhordland har 9,0 %, och Midthordland utanför Bergen 17,7 %. Bergen och närområden har därmed hela 80,3 % av befolkningen, Sunnhordland har 11,9 %, Hardanger 4,8 % och Voss 2,9 %.
Under perioden 2001-2009 ökade befolkningen i fylket med ca 1,0 % per år, mot 0,82 % för resten av landet och 0,86 % för Vestlandet. Hordalands andel av både Norges och Vestlandets befolkning ökar därmed fortfarande. Hordaland har under perioden passerat Nord-Norge i invånare.
Tabellen visar befolkningsutvecklingen i Hordaland under perioden 1769-2001Statistisk Sentralbyrå: Historisk befolkningsstatistikk och en prognos för befolkningsutvecklingen fram till 2030.Statistisk Sentralbyrå: Folkemengde per 1. januar etter fylke og kommune. Registrert 2009. Framskrevet 2010-2030, alternativ MMMM