Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv. Den har också kallats Sämunds edda (Edda Sæmundar) för att skilja den från Snorres Edda, baserat på den felaktiga tron att den skrevs av Sämund Frode. Dikterna anses huvudsakligen vara tillkomna i västra Norge och på Island under åren 800–1000.
Alla dikterna har under lång tid återberättats muntligt och ursprungsförfattarna är okända. Dikttypen uppvisar många likheter med forngermansk poesi. Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.
Solsången är tillkommen i en kristen kulturkrets, antagligen i 1200-talets Norge och Den grönländska sången om Atle är skriven av norrmän boende på Grönland.
En bevarad handskrift, Codex Regius, med den poetiska eddan från det sena 1200-talet, är nu återförd till Island. Den fanns tidigare på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.
Många hedniska grupper och samfund har tagit till sig den äldre Eddan som sin heliga skrift.
Versmått Utmärkande för diktningen i den poetiska eddan är allitteration (stavrim), kenningar och omkväden. Många av dikterna är författade på versmåttet fornyrdislag, exempelvis Kvädet om Trym. Fornyrdislag har strofer om åtta rader. I eddan förekommer också ett versmått som kallas ljodahattr (på fornisländska ljóðaháttr), som har sex rader per strof. Versmåttet i Den Höges sång är exempel på ljodahattr.
Innehållet Nedan listas dikterna i den poetiska eddan. Dikternas ordning är efter hur de står i handskriften Codex Regius, men ordningen varierar något i olika översättningar. Svenska översättningar finns av bland andra Erik Brate (1913), Åke Ohlmarks (1948 resp. 1954), Björn Collinder (1957) och Lars Lönnroth (2016), se nedan. De svenska titlarna är ur Erik Brates översättning från 1913, men där titlarna hos Ohlmarks och Collinder skiljer sig markant från Brates, är även dessa angivna. Därtill står de isländska titlarna i kursiv stil.
Gudadikter
I Codex Regius Valans spådom (Spåkvinnans syn (ÅO); Völvans spådom (BC)), isl. Völuspá Den Höges sång (Den höges tal (ÅO); Havamål (BC)), isl. Hávamál Sången om Vavtrudner (Vaftrudnesmål (BC)), isl. Vafþrúðnismál Sången om Grimner (Grimnesmål (BC)), isl. Grímnismál Sången om Skirner (Sången om Skirnes färd (ÅO); Skirnesmål (BC)), isl. Skirnismál Sången om Harbard, isl. Hárbarðsljóð Kvädet om Hymer (Kvädet om Hymner (ÅO)), isl Hymiskviða Loketrätan (Trätan med Loke (ÅO)), isl. Lokasenna Kvädet om Trym (Sången om Trym (ÅO); Trymskvädet (BC)), isl. Þrymskviða Kvädet om Volund (Völundskvädet (BC)), isl. Völundarkviða Sången om Allvis (Allvismål (BC)), isl. Alvíssmál
Ej i Codex Regius Balders drömmar, isl. Baldrs draumar Rigstula, isl. Rígsþula Hyndlas sång, isl. Hyndluljóð Valans spådom den korta, isl. Völuspá in skamma Svipdags sång, isl. Svipdagsmál Groas trollsång (Groas galdrar (BC)), isl. Grógaldr Sången om Fjölsvinn (Fjölsvinnsmål (BC)), isl. Fjölsvinnsmál Grottesången, isl. Grottasöngr Odens korpsång, isl. Hrafnagaldur Óðins
Hjältedikter Hjältedikterna rör komplexet med Völsungasagan. I många översättningar förekommer partier från Völsungasagan för att fylla ut luckorna i berättelsen i handskriften Codex Regius.
I Codex Regius
Dikterna om Helge Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur
Niblungs-cykeln Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla Gripers spådom, Grípisspá Sången om Regin (Reginsmål (BC)), isl. Reginsmál Sången om Favner (Fafnesmål (BC)), isl. Fáfnismál Sången om Sigdriva, isl. Sigrdrífumál Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I Det korta kvädet om Sigurd (Det korta Sigurdskvädet (ÅO), isl. Sigurðarkviða in skamma Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar Nivlungarnes dråp (Nivlungarnas fall (ÅO)), isl. Dráp Niflunga (förekommer inte i Codex Regius) Andra kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða II Tredje kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða III Oddruns gråt (Oddruns klagan (ÅO)), isl. Oddrúnargrátur Kvädet om Atle, isl. Atlakviða Den grönländska sången om Atle, isl. Atlamál in grænlensku
Jörmunrekkr-dikterna Gudruns eggelse (Gudruns eggelsesång (ÅO)), isl. Gudrúnarhvöt Sången om Hamder, isl. Hamðismál
Ej i Codex Regius Hlöds sång, isl. Hlöðskviða (från Hervarar saga) Angantyrs uppvaknande (från Hervarar saga) Solsången, isl. Sólarljóð
mini|upright|Titelbladet till Edda Sæmundar hinns Fróda utgiven av A.A. Afzelius 1818. Översättningar Eddan har översatts till svenska av:
Arvid August Afzelius, 1818 Peter August Gödecke, 1877 Nils Fredrik Sander, 1893 Edvin Thall, 1912 Erik Brate, 1913 Axel Åkerblom, 1920 Åke Ohlmarks, 1948–56 Björn Collinder, 1957 (omarbetad version 1964) Alexander Bågenholm, 2013 (gudasångerna) Lars Lönnroth, 2016.
Se även Völsungasagan
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Eddukvæði på normaliserad fornvästnordiska från «Kulturformidlingen Norrøne Tekster og Kvad» i Norge. Den poetiska Eddan i översättning av Erik Brate från Projekt Runeberg. Den poetiska Eddan, i engelsk översättning
Kategori:Litterära källor till nordisk mytologi Kategori:Epos