Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Dess samlingar omfattar även internationell konst från främst Europa och USA från 1400-talet till nutid. Verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning.
Göteborgs konstmuseum utnämndes till Årets museum 2018.
Räknat i antalet verk (målningar, skulpturer, teckningar med mera) är Göteborgs konstmuseum med omkring 70 000 verk Sveriges tredje största konstmuseum, efter Nationalmuseum och Moderna Museet, båda i Stockholm.
Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyen i stadsdelen Lorensberg.Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017. Konstmuseet ägs av Göteborgs kommun och byggnaden förvaltas av Higab.Göteborgs Konstmuseum, Higab:s hemsida. Läst 19 maj 2026. Huset blev byggnadsminne 25 april 2017.Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017.
Byggnaden Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Med ekonomiska medel bidrog bland annat bankdirektören Jonas Kjellberg, som 1916 donerade SKF-aktier.Arvidsson (2012) sid. 334. Under 1917 och 1918 utlystes arkitekttävlingar för gestaltning av Götaplatsen. Planen var att arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen skulle utgöra "en monumental afslutning på Kungsportsavenyn"; det fanns däremot inget krav på ett konstmuseum.Hagelqvist (2015) sid. 344. Efter den andra tävlingsomgången tilldelades uppdraget arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, men det var bara Bjerke och Ericson som kom att arbeta med projektet. Huvudritningarna började tas fram år 1919, och själva byggarbetet inleddes 1921.Hagelqvist (2015) sid. 346 Byggnaden stod klar 1923, och fasaden pryddes då med sju träsköldar med motiv som skapats av Carl Milles. Ursprungligen skulle de göras i brons och Sigfrid Ericsson skriver om dem att ’’I den mörknande bronsens kraftiga färg skulle de säkerligen stå vackert mot en grågul tegelyta’’. Troligen hann de inte bli klara i tid, utan man skapade tillfälliga i trä och gips som sedan kunde ersättasboksamlarenigoteborg.blogspot.com. Dessa togs ner 1928, men uppsättningsanordningarna kan fortfarande ses ovan de sju valvbågarna.Konstmuseets Vård- och Underhållsplan. Higab 2018
Redan på 1930-talet uppstod det behov att öka utställningsytan. Sigfrid Ericson utförde mellan 1938 och 1946 en serie skisser av en ny flygel i tre våningar, vilka idag förvaras vid Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.Hagelqvist (2015) sid. 368–369 Den tänkta tillbyggnaden, som visade tydliga funktionalistiska drag, skulle placeras vid museibyggnadens sydvästra hörn.
I områdets östra del tillbyggdes 1966–1968, efter ritningar av Rune Falk och WAAB White Arkitektkontor, en större utställningshall i tre etager och en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen) med entré i gatuplan ut mot Götaplatsen.Hagelqvist (2015) sid. 370 Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson (1979) Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola, s:190 Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968.
År 1990 anordnade Chalmersprofessorn Lars Ågren en omdebatterad utställning på Arkitektgalleriet där han visade upp förslag på förbättringar av konstmuseets utställningsytor och entré. Hans vision innehöll bland annat en tillbyggnad i sex våningar som reste sig kring ett halvcirkelformat atrium, som till sin form påminde om Solomon R. Guggenheim Museum i New York. Projektet skulle kräva en flytt av Poseidon och mottog mycket kritik, bland andra av Mårten Castenfors, som liknade det med "entrén till en gravkammare".Hagelqvist (2015) sid. 374–376
Bottenvåningen med entrén färdigställdes i januari 1996 efter en ombyggnation till vilken Stena AB skänkte sju miljoner kronor.Arvidsson (2012) sid. 534 Här finns Hasselblad Centers utställningshall, reception, restaurang och butik. Entrégrindarna i järn och brons är gjorda av konstnären Pål Svensson. I anslutning till museet ligger Göteborgs konsthall.
Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma – ett stort gapande hål från källarvåningen till taket – ifall de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
Utställningar och verk
Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.
Göteborgs museums konstsamlingar utökades genom donationer, bland annat skänkte Göteborgs konstförening 30 målningar och år 1876 testamenterade grosshandlaren Bengt Erland Dahlgren flera målningar, samt 250 000 kronor till konstinköp. År 1902 donerades Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling. Skeppsredaren Werner Lundqvist donerade från år 1918 bland annat svensk 1700-talskonst. Direktör Gustaf Werner donerade år 1921 Rembrandts Riddaren med falken, vilken skulle följas av flera verk. 1938 skänktes Gustaf Cederströms första version från 1878 av Karl XII:s likfärd av affärsmannen Gustaf Werner.
Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.
År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 14f
År 2016 omfattade samlingen 900 skulpturer, 3 000 målningar, 10 000 teckningar och akvareller, samt 50 000 grafiska blad.
Skulpturhallen Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.
Sergelgalleriet Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer.
Europeisk konst 1400- till 1600-tal Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv, så som Ludovico Breas Tronande Madonna. Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io, vilka visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism.
Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus. Samlingen innehåller även målningen Sångare av Hendrick Terbrugghen.
Svenskt 1700-tal 1700-talssalen domineras av Alexander Roslins dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och grupporträttet av familjen Grill. Andra konstnärer som är representerade i 1700-talssamlingen är Gustaf Lundberg, Per Krafft den äldre, Elias Martin och Carl Fredrik von Breda.
Rembrandtrummet miniatyr|Rembrandts Riddaren med falken finns på Göteborgs konstmuseum. miniatyr|Nederländska rummet, fotograferat i mars 1925. I Rembrandtrummet finns Riddaren med falken, som är ett av Rembrandts mer betydande sena verk från omkring 1661. I salen finns samtida verk, förutom en målning från Rembrandts skola även verk av bland andra Anthonis van Dyck, Juriaen Ovens, samt stillebenmåleri från 1600-tal till nutid.
Barockhallen I denna sal finns två monumentala målningar av barockmålaren Rubens: Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens. Här och i den angränsande trappan finns även verk av bland andra Jacob Jordaens, David Teniers och en helgonbild av Francisco de Zurbarán, samt två porträtt av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.
Nordiskt 1800-tal Består bland annat av Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd, Nils Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören. Den så kallade Düsseldorfskolan, svenska konstnärer som utbildats eller periodvis var verksamma i Düsseldorf i mitten på 1800-talet, är rikligt representerad med verk av bland andra Carl d'Unker, Ferdinand Fagerlin, Johan Fredrik Höckert, August Jernberg, Marcus Larson, Amalia Lindegren, August Malmström, Sofie Ribbing, Geskel Saloman och Kilian Zoll. Larson räknas också till romantikerna som ägnas en särskild sal. Förutom betydande verk av Marcus Larson finns här romantiskt landskapsmåleri från sent 1700-tal och framåt av bland andra Peder Balke, Arnold Böcklin, Nils Blommér, Johannes Flintoe, Carl Johan Fahlcrantz, Thomas Fearnley och Hans Gude.
Nordiskt sekelskifte Göteborgs konstmuseum har Sveriges främsta samling med konst från det nordiska sekelskiftet 1900, till stor del tack vare Fürstenbergska galleriet. Men även utanför Fürstenbergska galleriet finns en betydande samling sekelskifteskonst. Denna spänner från 1880-talets naturalism och friluftsmåleri, en period då de så kallade opponenterna tog intryck av den franska konsten. Här återfinns exempelvis Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute, och Carl Fredrik Hills Blommande fruktträd, liksom Christian Krohgs Sömmerskan.
Under 1890-talet återvände många av opponenterna, som formerat sig i Konstnärsförbundet, till hemlandet för att måla den nordiska naturen i stämningsfulla skymningslandskap. Skiftet var liknande i de övriga nordiska länderna. Detta måleri betecknas som nationalromantik och företräds i samlingen av konstnärer som Per Ekström, prins Eugen, Eugène Jansson, Viggo Johansen, Nils Kreuger, Karl Nordström, Erik Werenskiold och Carl Wilhelmson.
Till det nordiska sekelskiftet hör också betydande verk av Ivan Aguéli, som går i syntetistisk riktning, och Edvard Munchs mer psykologiskt laddade symbolism. Munch är företrädd med fyra verk, varav Vampyren och Det sjuka barnet hör till de mer betydande.
Göteborgskoloristerna De mest kända av Göteborgskoloristerna är Åke Göransson, Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet, liksom en efterföljande generation av kolorister, med konstnärer som Carl-Erik Hammarén, Alf Lindberg och Olle Skagerfors.
Fürstenbergska galleriet miniatyr|Interiör från Fürstenbergska galleriet av Carl Larsson 1885, med Snöklockan i mitten.