Norden

+ Norden 250px|Politisk karta.Folkmängd: Antal stater: Självstyrande områden: Högsta punkt: 27 538 078 (51:a) 5

3

Galdhøpiggen 2 469 m ö.h.StaterSjälvstyrande områden Språk: svenska, danska, norska, finska, isländska, färöiska, grönländska, samiska, jiddisch, karelska, romani, tyska, kvänska, älvdalska, meänkieliStörsta städer: Stockholm Köpenhamn Helsingfors Oslo Göteborg Malmö Århus Tammerfors Bergen Uppsala Reykjavik Stavanger miniatyr|De nordiska staternas flaggor miniatyr|Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark). Dessa fem stater och tre självstyrande områden är alla separata medlemmar i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.Grönland hör geografiskt sett till Nordamerika, men har varit en del av Norden kulturellt och politiskt i över tusen år. Dock är det politiskt en del av Danmark och ingår som är en självstyrande del av det danska riket. Den norska ön Bouvetön hör geografiskt sett till Antarktis, den räknas politiskt till Norden, men ej i övrigt.

Begreppet Norden uppfattas ibland som synonymt med Nordeuropa, men det senare begreppet har en mindre distinkt omfattning och kan även omfatta ytterligare länder. Begreppet norden (utan stor begynnelsebokstav) kan stå för vilket område som helst i norr eller norr om något annat.

De nordiska länderna har en gemensam historia och en delvis gemensam kultur. Genom det nordiska samarbetet har länderna även ett tätt politiskt samarbete. Nordiska kontakter och nordiskt samarbete på folklig nivå främjas bland annat genom Föreningen Norden. Länderna, och områdena, tillhör en nordisk språkgemenskap, då något av de nordiska språken talas i dem alla och något av de tre fastlandsnordiska språken spelar en roll i samtliga nordiska länder.Även om det finns stora individuella skillnader i hur väl islänningar och grönlänningar kan kommunicera på danska/svenska/norska, finnar på svenska och, för den delen, svenskar och danskar med varandra. De kanske mest märkbara framstegen inom det nordiska samarbetet ägde rum på 1950- och 1960-talet: passfriheten och den gemensamma arbetsmarknaden. I dag har det nordiska samarbetet minskat i betydelse, framför allt sedan alla länder anslöt sig till Europeiska unionen (EU) och/eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), som till stora delar ersatt eller infört mer långtgående bestämmelser än det nordiska samarbetet. Ekonomiskt och politiskt har de nordiska staterna många likheter och är starkt sammankopplade. De hör i allmänhet till varandras största handelspartners.Norbert Götz. “‘Norden’: Structures That Do Not Make a Region.” European Review of History 10 (2003): 323–341.

Historik

vänster|miniatyr|100px|Skandinavismen var en politisk rörelse som syftade till fördjupat nordiskt samarbete. Under vikingatid och tidig medeltid betecknade Norden eller Nordlanden enligt de isländska sagorna, de områden i vilket fornnordiska talades, alltså Sverige, Norge, Danmark och Island. Finland hörde inte till Nordlanden. I hela detta område talade man ett gemensamt språk och delade en gemensam kultur. Att länder och områden som Finland, Sápmi och Grönland kommit att räknas till Norden, beror på att de hör eller länge hört till något av de nordiska länderna.

Vissa områden knöts till Norden med början under vikingatiden; det gäller särskilt Färöarna, Island och Grönland, vilka koloniserades av nordmän. Finland och Estland hade under vikingatiden starka förbindelser med östra Skandinavien och knöts genom dessa förbindelser relativt tidigt till de Skandinaviska länderna. Finland blev en del av Sverige senast under 1200-talet. Under tidig medeltid började de första större nordiska rikena att bildas.

Under en del av medeltiden var Norden förenad under en gemensam krona genom den så kallade Kalmarunionen. Denna union upphörde då Sverige utträdde – först i efterdyningarna till Engelbrektsupproret och definitivt genom Gustav Vasa år 1523. Norge fortsatte däremot att lyda under Danmark till 1814 då landet ingick en påtvingad personalunion med Sverige. Öarna i Atlanten, som ursprungligen hade varit norska, fortsatte dock att tillhöra Danmark. Island blev självständigt från Danmark år 1918. En del av befolkningen på Färöarna och Grönland eftersträvar självständighet. Om Grönland kommer att räknas till Norden vid självständighet är osäkert, Färöarna har däremot en starkare nordisk identitet genom att färöiskan är ett nordiskt språk.

Geografi miniatyr|Satellitkarta över Norden.

Norden är beläget i det nordvästra hörnet av den eurasiska landmassan och sträcker sig över Norska havet över vulkanön Island och inkluderar världens största ö Grönland i nordöstra Nordamerika. Regionen är världens mest nordligt belägna område som samtidigt omfattar relativt tätbefolkade delar. De norra delarnas närhet till Nordpolen resulterar i ett kallt klimat, men till följd av Golfströmmen är klimatet ändå väsentligt varmare än de temperaturer man finner på samma breddgrader jorden runt. Det kalla klimatet medför att alla nordiska länder, utom Sverige och Danmark, finner sina befolkningscentrum och huvudstäder långt i söder inom landet. Geografin är varierad med en mycket lång och veckad kuststräcka. Nordens geologi har präglats av flera återkommande istider, vilket i Sverige och Finland har resulterat i många sjöar och morän liksom i en förhållandevis kraftig post-glacial landhöjning. Stora delar täcks av skog, och intensivt jordbruk bedrivs endast i de mer sydliga delarnas slättland. Grönland är nästan helt täckt med inlandsis.

Noterbara områden är de norska fjordarna, bergskedjan Skanderna, de platta låglandsområdena i Danmark och Skåne liksom skärgårdarna i Norge, Sverige och Finland.

Gränsdragningar

Norden omfattar de territorier och självstyrande områden som tillhör de fem staterna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Denna definition brukar exkludera områden söder och öster om Östersjön som historiskt tillhört länderna men som i dag ingår i andra stater. Den sammanlagda arealen är 3,49 miljoner kvadratkilometer, vilket är lite större än Indien, men mindre än hälften så stort som Australien. Härav utgörs 62 procent eller 2,17 miljoner kvadratkilometer av Grönland, som räknas till Nordamerika, medan 38 procent eller 1,32 miljoner kvadratkilometer hör till Europa och är lite mer än dubbelt så stort som Frankrike.

Nordens inre gränser har varierat genom historien men de yttre gränserna har inte förflyttats i någon större omfattning sedan 1200-talet, förutom Karelen området mellan Finland och Ryssland. Ett skäl till det är att flera av de yttre gränserna i hög grad utgörs av naturliga barriärer i form av vatten, bergskedjor, skogar och näs. Mot norr avgränsas Norden av Norra ishavet och mot väst eller sydväst av Atlanten. Söderut och mot sydost går gränsen genom Östersjön; ett av undantagen till det är den danska halvön Jylland, som sitter ihop med Tyskland på Östersjöns sydkust. Mot öster fortsätter gränsen genom Östersjön och den Finska viken men blir mindre tydlig över Karelen, som i dag huvudsakligen tillhör Ryssland. Finlands östra gräns mot Ryssland går igenom djupa skogar som separerar statsbildningarna. Gränsen mellan Finland och Ryssland har dessutom flyttats i olika omgångar.

Skandinaviska halvön kan sägas utgöra Nordens kärnområde. Den inkluderar Sverige, Norge och nordvästligaste Finland. Danmark ligger inte på den Skandinaviska halvön, vilket inte heller den större delen av Finland gör. Områden som exempelvis Kolahalvön skulle rent geografiskt kunna utgöra en naturlig del av Norden. De nordbor som fann det kallade det Bjarmaland, och det var befolkat av östersjöfinska folk och samer, men området räknas nu som ryskt. Geologiskt sett hör Grönland och halva Island till den amerikanska kontinenten. Island brukar ändå räknas som Europa medan Grönland i stället räknas som en del av Nordamerika.

Områden som tidigare tillhört nordiska länder är före detta Svenska Pommern liksom norra Schleswig-Holstein, vilket i dag tillhör Tyskland. Den senare tillhörde Danmark och har ännu i dag en danskspråkig minoritet. Ett annat exempel är de delar av Karelen som Finland förlorade som en följd av Vinterkriget och Fortsättningskriget. Shetlandsöarna och Orkneyöarna, som i dag tillhör Storbritannien, har historiskt tillhört Norge, motsvarande det sätt som Färöarna tillhör Danmark på, ännu i dag. Bägge ögruppernas flaggor bygger på det nordiska korset och har kvar något starkare kulturella förbindelser med Norden. Både Färöarna och Island har starka nordiska kulturella identiteter, även om de är relativt avlägsna från fastlandet. Begreppet Norden kan uppfattas som något mindre entydigt i dag, främst på grund av de självständiga tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen, av vilka åtminstone Estland marknadsför sig som nordiskt, "Nordic with a twist". Ester betraktar sig också kulturellt som en nordisk nation främst genom sin större likhet med finländare än med de baltiska.

Omfattningen av Norden är i dag i stort sett liktydig med de riken som kungarna av Sverige och Danmark styrde över i början av 1800-talet. Om Grönland blir självständigt är det inte längre självklart att ön kommer att räknas som en del av Norden. Det har även föreslagits att de baltiska länderna, åtminstone Estland, inom en framtid borde betraktas som en del av Norden, om det nära samarbetet mellan Baltikum och Norden, till exempel i Nordiska Investeringsbanken, fortsätter. I samband med Sovjetunionens upplösning i slutet av 1991 framförde de då nyligen självständiga baltiska staterna en stark önskan om att få bli medlemmar av det Nordiska rådet. Då så inte skedde, grundade de en baltisk motsvarighet till organisationen, det Baltiska rådet. Ytterst få av invånarna i de baltiska länderna talar nordiska språk; endast ett fåtal av estlandssvenskarna bor kvar i Estland medan i Finland utgör den svenskspråkiga befolkningen en betydligt större nationell minoritet. Estniska är dock ett språk som är nära besläktat med finska.

Befolkning

mini|"Nordisk sommarkväll" (1889–1900), målning av Richard Bergh.

mini|Befolkningstäthet i Norden (1996). År 2025 bodde omkring 28,3 miljoner människor i Norden. En del populationer som räknas som nordbor finns också utanför Norden. Bland dessa kan nämnas dansktalande i norra Tyskland, finsktalande i Ryssland och enstaka svensktalande i Estland.

Begreppet nordbor kan användas som gemensam benämning för alla som är bosatta i dagens Norden. Det ursprungliga Nordlanden var dock endast nordmännens område.

Land Invånare Källa 5 850 189 5 536 146 5 391 369 368 720 56 081 53 358 30 129

Totalbefolkningen i de nordiska länderna är .

Lista över Nordens 20 mest folkrika kommuner NrKommunLandInvånareBefolkningsökningFödda31 december 2018Döda31 december 2018Medelålder31 december 2018Ytakm²Täthetinv. per km²